Nyheter

Gudstjänster kan komma att stoppas för att säkra rikets säkerhet

Utredare vill att religiösa möten ska kunna stoppas av polis • Kristna konferenser, festivaler och utomhusgudstjänster kan drabbas • Har kritiserats från många håll men tyst från trossamfunden.

Under coronapandemin begränsades gudstjänsterna tillfälligt för att minska smittspridningen. I framtiden skulle polisen kunna stoppa gudstjänster med hänvisning till rikets säkerhet. Ändå har inget trossamfund invänt mot förslagen i den statliga utredning som kom i somras.

Koranbränningarna sommaren 2023 försatte Sverige i ett politiskt dilemma, och utlöste våldsamma protester mot Sverige i delar av världen.

Händelserna fick regeringen att tillsätta en utredning för att se om ändringar i ordningslagen vore en smidigare väg att hantera problemet än att införa ett blasfemibrott eller se över brottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp.

I somras kom betänkandet, Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet. Där presenterar utredaren två alternativa lagförslag. I det mer långtgående alternativet ska polismyndigheten få vägra tillstånd om sammankomsten kan leda till brottslighet som ”hotar Sveriges säkerhet”. Polisen ska i första hand kunna besluta om villkor gällande hur sammankomsten genomförs. Det kan till exempel handla om förbud mot att bränna eller förstöra en religiös skrift utanför en kyrka.

Enligt det andra, mindre ingripande, förslaget ges polisen enbart möjligheten att ändra tid och plats för sammankomsten om det föreligger hot mot Sveriges säkerhet.

Massiv kritik

Kritiken mot att polisen skulle kunna stoppa möten utifrån den här nya ”vägransgrunden” har varit massiv. Utredningens förslag är kontraproduktiva, menar flera remissinstanser, och innebär en oproportionerlig inskränkning av yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten i Sverige.

Men skulle också religiösa sammankomster kunna påverkas?

I huvudsak handlar förslagen om sådana allmänna sammankomster som kräver tillstånd, vilket inte gäller till exempel gudstjänster inomhus.

”I praktiken torde bestämmelserna i 2 kap. ordningslagen få betydelse för [religiösa] sammankomster främst vid anordnande av friluftsgudstjänster och andra sammankomster utomhus för religionsutövning”, skriver utredaren.

En kristen konferens eller festival skulle alltså kunna träffas av lagen, om det som proklameras där vore så pass provocerande att polisen anser att det skulle ”medföra en påtaglig fara för att brottslighet som hotar Sveriges säkerhet begås i Sverige eller mot svenska intressen utomlands eller för att Sveriges säkerhet hotas på något annat sätt”.

Inga kommentarer

Men det finns också delar av förslagen som omfattar alla allmänna sammankomster, oavsett om de kräver tillstånd eller inte.

Det handlar om ett förslag till tillägg i ordningslagen som skulle ge polisen möjlighet att ändra tid och plats, eller helt förbjuda, ”en allmän sammankomst eller annan demonstration [ …] om en tidigare sammankomst eller demonstration av samma slag har medfört en sådan fara för Sveriges säkerhet”.

En predikan som väckt starka reaktioner, exempelvis med våldsamheter någonstans i världen som följd, skulle i teorin kunna leda till att fler möten av samma slag inte får hållas framöver – om polisen bedömer att det skulle medföra ”påtaglig fara” för Sveriges säkerhet.

Remisstiden gick ut i november. Men hur de svenska trossamfunden ställer sig till de här förslagen är inte lätt att veta. Ingen av de tre trossamfund som står på listan över remissinstanser – Svenska kyrkan, Islamiska samarbetsrådet och Judiska centralrådet – har nämligen valt att kommentera betänkandet.

Däremot påpekar Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, att ett av förslagen i skrivelsen på ett påtagligt sätt riskerar att inskränka religionsfriheten. Det gäller den del som handlar om att begränsa vissa utlänningars rätt att anordna eller delta i allmänna sammankomster, vilket även skulle omfatta religiösa sammankomster.

Vad regeringen kommer att göra med förslagen i betänkandet står än så länge öppet. Om de läggs till grund för ett lagförslag, går det troligen först till Lagrådet för granskning.


Fler artiklar för dig