Glädje över att få återse hemmen i norra Israel under bräcklig vapenvila

Den bräckliga vapenvilan mellan Israel och Hizbollah har hållit en vecka, men få israeler i gränsområdet vågar flytta hem igen. Hizbollahs raketer har skadat runt 3 000 hus – och invånare återvänder för att inspektera förödelsen.

DAFNA. Efter mer än ett år av krig mellan Hizbollah och Israel slöts ett avtal om eldupphör den 27 november. Många invånare i norra Israel kommer hem för första gången för att inspektera skadorna – men de flesta avvaktar med att flytta hem för gott.

Den lilla byn Dafna ligger bara 1,8 kilometer från Libanongränsen. De runt tusen invånarna evakuerades till säkrare platser längre söderut när Hizbollah gick till attack i oktober förra året.

Orit Praag är en av få som har återvänt. Men hennes son och hans familj vågar inte ta det steget än. De har små barn – och deras hus har träffats av raketsplitter.

– Min man och jag flyttade hem i somras. Vi längtade hem och var beredda att ta risken. Men min son och hans familj har två små barn och vill inte komma tillbaka än, säger Orit Praag, 69.

– De flyttar hem när de vet att det är säkert. Senast efter vårterminens slut. Jag litar på vapenvilan, de skjuter inte nu, säger hon.

Hon träffar Dagen och andra medier framför sonens villa som är pepprad med hål från raketsplitter. De har fyllt igen de flesta, men märkena syns tydligt. En Hizbollah-raket slog ned strax intill och skadade hus inom en radie av 150 meter.

Hon berättar att barnbarnen, som är 7 och 9 år, ska komma hem till byn på besök om några dagar för första gången sedan evakueringen.

– Mina föräldrar grundade Dafna, jag föddes här. Jag älskar den här platsen, bergen, floden. Det är mitt hem, jag kommer aldrig att lämna det, säger Orit Praag.

– Jag har växt upp med larm och beskjutning sedan jag var liten. Långt före Hizbollah, då var det palestinier som sköt från Libanon. Men jag tror på fred, jag har varit fredsaktivist i många år, säger hon.

Nära största staden i övre Galiléen

Dafna är en kibbutz, ett av de många kollektiva jordbrukssamhällen som historiskt spelat så stor roll för Israels utveckling. Och som nu är privatiserat liksom nästan alla kibbutzer.

Tio minuters bilväg från Dafna ligger Kiryat Shmona, den största gränsstaden och den största staden i övre Galiléen.

Stadens 24 000 invånare evakuerades den 20 oktober förra året till platser över hela Israel. Detta sedan Hizbollah började skjuta raketer mot norra Israel – för att visa sitt stöd för sina allierade i palestinska Hamas vars massakrer i gränsbyar i södra Israel den 7 oktober förra året utlöste Gazakriget.

Huset på Shimoni-gatan är utbränt. Balkar har rasat, golvet är fyllt av glasskärvor och sotigt bråte, särskilt i barnrummet på andra våningen som träffades av splitter från en Hizbollah-raket.

Oskötta trädgårdar

Övriga hus verkar oskadade i det prydliga villaområdet. Det är folktomt, invånarna är evakuerade – och de små trädgårdarna bär tydliga spår av att ingen skött dem på mer än ett år.

– Vi litar inte på vapenvilan, det är ett spänt lugn nu. Vi törs inte ta hem barnen. Det här är deras rum, säger Achi Nathan, 35, musiker och ungdomsledare, och pekar på förödelsen i barnrummet.

– Min syster vill inte flytta tillbaka med sina tre barn än. Men familjen är splittrad, vi har väldiga diskussioner och gräl. Jag är tillbaka, mamma vill hem igen, men andra säger att det är alldeles för tidigt, säger han.

Deras hus är ett av de 300 som skadades när den terroriststämplade Iranstödda gruppen Hizbollah sköt tusentals raketer mot Kiryat Shmona under kriget.

Achi Nathan är klädd i uniform eftersom han är medlem av stadens beredskapsstyrka, den beväpnade grupp som enligt planerna ska ta första stöten vid ett anfall och slå tillbaka angripare tills armén dyker upp. Han är inkallad dit inom ramen för sin militära reservtjänst.

Han berättar för journalister på plats att han bor på undervåningen, medan systern och hennes tre barn – som är 6, 5 och 2 år – bor på övervåningen där skadorna är värst. De evakuerades för mer än ett år sedan till Tel Aviv.

– Vårt raketvärn Järnkupolen tar hand om nästan alla raketer. Men den dagen sköt Hizbollah så många att några slank igenom, därför ser vårt hus ut så här. Det är för tidigt med vapenvila, ett felaktigt beslut, man kan inte lita på terrorister, säger Achi Nathan.

Röklukt kvar efter fyra månader

Sprinzak-gatan i staden är kantad av äldre trevåningshus. Också där lyckades en raket ta sig igenom försvarssystemet. Ett hus med 16 lägenheter är totalförstört av raketen som slog ned och startade en brand. Man kan ännu efter mer än fyra månader känna röklukten.

– Vi har haft några incidenter efter vapenvilan. Många människor återvänder till sina hem för första gången. Men bara för att titta och kolla skador. Det dröjer länge innan de flyttar hem, säger Yotam Degani, 37, chef för kommunens utvecklingsavdelning.

– Själv är jag kluven. Mitt hjärta säger ja till att flytta hem, min hjärna säger nej, inte än. Vi avvaktar och ser om vapenvilan håller, säger han.

Yotam Degani jobbar i staden några dagar i veckan. Då sover han i skyddsrum. Men hans fru och deras två barn, som är 2,5 år och sex månader, är kvar i Afula tio mil söderut dit de evakuerades.

Medan han talar hörs ett dovt muller på avstånd. Men det är inget brott mot vapenvilan utan en kontrollerad explosion. Den israeliska armén spränger en Hizbollah-raket som inte detonerat.

---

Fakta: Vapenvila efter ett år

• En vapenvila mellan Israel och den terrorstämplade libanesiska gruppen Hizbollah började gälla den 27 november efter mer än ett år av krig
• Enligt avtalet ska Israel gradvis dra tillbaka sina trupper från södra Libanon under en två månader lång övergångsperiod. Under samma tid ska Hizbollah dra tillbaka sina milismän från området söder om Litanifloden ungefär tre mil norr om gränsen mot Israel.
• Vapenvilan ska övervakas av en kommission där FN, USA, Frankrike och möjligen ett par andra länder ingår.
• Den Iranstödda islamistgruppen Hizbollah i Libanon började skjuta raketer omedelbart efter palestinska Hamas massaker i israeliska gränsbyar den 7 oktober förra året, den attack som utlöste Gazakriget. Israel svarade med massiva flygattacker mot Hizbollah.
• Kriget trappades upp när Israel inledde en markoffensiv i september i år för att sätta stopp för beskjutningen. Sammanlagt under kriget har runt 3 600 libaneser dödats och 1,5 miljoner flytt. I Israel är dödssiffran cirka 150 medan upp till 100 000 har flytt från sina hem.

---