Abortgränsen i Norge höjs till vecka 18. Det står klart sedan stortinget, med röstsiffrorna 138–31, godkänt den nya lagen.
Det var en historisk omröstning som ägde rum i stortinget på tisdagen. Och det märktes också i talarstolen där många ledamöter ville delta i debatten.
– För första gången på nästan 50 år ska en ny abortlag antas i stortinget, sa Sandra Bruflot från liberalkonservativa Høyre då hon inledde debatten.
Den nya abortlagen innebär enligt Vårt Land att gravida kvinnor inte behöver ha ett möte med en särskilt nämnd för att få tillåtelse att göra abort efter vecka 12.
– Vi får ofta höra att dagens abortlag har tjänat oss bra. Jag tror att grunden till att många säger så är att de allra flesta inte har varit i en situation där de har behövt överväga abort efter vecka 12, sa Sandra Bruflot som har ansvarat för framtagandet av den nya lagen i och med sin roll i stortingets hälso- och omsorgskommitté.
När tidpunkten för livsduglighet
Bland de som röstade nej till lagförslaget fanns exempelvis Olaug Bollestad från Kristelig folkeparti. Hon konstaterade bland annat att graviditetsvecka 18 är väldigt nära tidpunkten för när ett barn är livsdugligt. Dessutom förklarade hon att partiet inte anser att det är nödvändigt att försvaga barns rättsskydd för att säkerställa gravida kvinnor mer stöd och vägledning.
– Vi är oroliga för att när gränsen för självvald abort förlängs kan det leda till att kvinnor som redan känner press att göra abort, kommer att behöva stå ut med den pressen ännu längre.
Behövde inte följa partilinjen
Flera av partierna i stortinget hade inför omröstningen deklarerat att ledamöterna hade frihet att rösta efter eget samvete – de behövde inte följa den officiella partilinjen. Detta gällde exempelvis Høyre som på sin hemsida skriver att partiet ”vill behålla dagens abortlag med självvald abort till vecka 12″.
När det för några veckor sedan blev känt att Sandra Bruflot och hennes partikamrater kunde rösta för lagförslaget om höjd abortgräns reagerade bland annat partiledaren för Kristelig folkeparti, Dag Inge Ulstein. Han ansåg att Høyre har fört sina väljare bakom ljuset.
– Det är förvånande och nedslående att Høyre inte kommer att följa sitt eget partiprogram i en så viktig fråga som abortlagen. Jag tror inte att det var detta som värderingsmedvetna väljare tänkte sig när de röstade konservativt 2021. Nu går det knappt att se skillnad mellan Høyre och Arbetarpartiet i värderingsfrågor, sa han enligt Nettavisen.
Ja på grund av röstfrihet
Norges största parti, Arbetarpartiet (AP), hade liksom flera andra partier i förväg meddelat att de tänkte rösta för lagförslaget. Men deras röster räckte inte för att anta lagen. Att det i slutändan blev ett så tydligt ja berodde helt enkelt på att ledamöter från andra partier – bland annat Høyre och Senterpartiet – utnyttjade sin frihet att rösta efter eget hjärta.
Hälsominister Jan Christian Vestre (AP) var nöjd med utfallet.
– Det är en abortlag som förhoppningsvis kan stå sig i många år framöver, sa han till NTB.
[ Upprop mot utökad abortgräns i Norge får många underskrifter ]
---
Fakta: Förändringar med Norges nya abortlag
- Gränsen för så kallad självvald abort flyttas från vecka 12 till vecka 18.
- Fosterreduktion, ibland kallad tvillingabort, måste också vara självvald fram till vecka 18.
- Hälsopersonal ges en lagstadgad rätt till samvetsfrihet om de inte vill medverka vid abort.
- Dagens abortnämnder försvinner och ersätts av nya nämnder. Dessa ska behandla sena aborter, det vill säga graviditeter som avslutas från vecka 18 till 22. Nämnden ska ledas av en läkare och en majoritet av medlemmarna ska vara kvinnor. En medlem ska ha juridisk kompetens.
- Det ska vara frivilligt för den gravida kvinnan att inställa sig inför nämnden.
- Medicinska tillstånd hos fostret ska inte längre ge direkt tillgång till sen abort. I stället ska nämnden bedöma vad tillståndet innebär för graviditet, förlossning och förhållanden som påverkar uppfostran och vård.
---