Hård katolsk kritik mot Sydkoreas president

Tisdagen blev en kaotisk dag i Sydkorea. Först införde president Yoon-Suk Yeol undantagstillstånd och speciallagar för nationella krigs- och krislägen – några timmar senare upphäva parlamentet besluten. Nu kräver kristna i landet att presidenten ber om ursäkt.

President Yoon Suk-Yeol, som tillhör det konservativa partiet Folkets parti (PPP), har suttit vid makten sedan i maj 2022. Valsegern var knapp och hans popularitet har därefter minskat i takt med flera stora kriser i landet, nu senast en utdragen sjukvårdskonflikt vilket bland annat har lett till att tusentals läkare i landet har slutat.

Den 63-årige presidenten, som är katolik, har också anklagats för inskränkningar i Sydkoreas demokrati och för auktoritarianism.

Förra veckan rapporterade det sydkoreanska nyhetsbolaget MBC att företrädare för universitet och grupper inom det sydkoreanska civilsamhället hade krävt Yoon Suk-Yeols avgång. I samma artikel hänvisade MBC också till ett färskt uttalande där 1 466 katolska präster krävde samma sak.

Uttalandet, som inte var något officiellt uttalande från Katolska kyrkan, inleddes med den allmänna kritiken mot presidenten innan prästerna själva tog till orda. Och de var inte nådiga i sin kritik. Bland annat beskrev de Yoon Suk-Yeol som ”lögnare”, ”mörkerman” och ”splittrare” samt som en ”våldsverkare som inte kan skilja på vad som är gott för alla och vad som är dåligt för alla”.

Parlamentet upphävde besluten

På tisdagskvällen, lokal tid, nådde krisen i landet en ny nivå när Yoon Suk-Yeol plötsligt beslutade att införa undantagstillstånd och speciallagar för nationella krigs- och krislägen. Själv motiverade han beslutet med att Sydkorea behövde skyddas från ”kommunistiska krafter” och han förklarade att oppositionen hade paralyserat regeringens arbete.

De flesta i landet verkade dock tagna helt på sängen av beslutet, som bland annat innebar att alla politiska aktiviteter, även i parlamentet, förbjöds. Undantagstillståndet innebar samtidigt att demonstrationer och offentliga sammankomster förbjöds och att landets medier sattes under statlig kontroll.

Men undantagstillståndet och speciallagarna blev inte långlivade. Under natten röstade nämligen parlamentet, med Demokratiska partiet (DP) i majoritet, för att upphäva krigslagarna och ogiltigförklara undantagstillståndet.

Senare meddelade president Yoon Suk-Yeol i ett tv-sänt tal att han skulle häva undantagstillståndet, som totalt varade i omkring sex timmar. Oppositionen vill nu ställa presidenten inför riksrätt och landets största fackliga organisation har utlyst generalstrejk tills han avgår.

Kräver svar från presidenten

På onsdagen kom också biskop Lee Yong-Hoon, president för Katolska biskopskonferensen i Korea, med ett officiellt uttalande. Han använder inte lika hårda ord som kyrkans präster gjorde förra veckan, men det är ändå tydligt att han är kritisk till president Yoon Suk-Yeols agerande.

”Konstitutionsexperter är överens om att president Yoon Seok-Yeols införande av krigslagar har många problem när det gäller processuell legitimitet. Krigslagarna hävdes av parlamentets resolution, men om de hävdes efter bara sex timmar är det tveksamt om läget var tillräckligt allvarligt och brådskande för att motivera tillkännagivandet av krigslagar i första skedet”, skriver Lee Yong-Hoon bland annat.

Biskop konstaterar att många medborgare ställer sig frågande till varför krigslagarna infördes mitt i natten när det inte förekom någon invasion av yttre fiende eller ett uppenbart krigshot.

”När det gäller tillkännagivandet och upphävandet av krigslagarna måste presidenten personligen ställa sig inför folket, förklara händelseutvecklingen, uppriktigt be folket om ursäkt och ta ansvar för händelserna”, skriver Lee Yong-Hoon.

Ekumenisk kristen kritik

Även Sydkoreas motsvarighet till Sveriges kristna råd har uttryckt sitt ogillande gentemot president Yoon Seok-Yeol. På Facebook skriver organisationens generalsekreterare Kim Jong Seng att beslutet att införa krigslagar strider mot grundlagen.

”Det är ett flagrant undertryckande av medborgarnas rättmätiga friheter och värdighet, en krigsförklaring mot folket och en direkt kränkning av Republiken Koreas konstitutionella ordning.”

Beslutet att införa krigslagar motiverades som tidigare sagts bland annat med att Sydkorea behövde skyddas från ”kommunistiska krafter”. Men Kim Jong Seng hävdar att det är Sydkorea som behöver skyddas från president Yoon Seok-Yeol. Han skriver att presidenten själv är det ”primära hotet mot folkets frihet och säkerhet”.

”Även om krigslagarna upphävdes efter sex timmar genom resolutionen i nationalförsamlingen så fritar detta inte president Yoon från hans allvarliga konstitutionella kränkningar. Trots omständigheterna är hans insisterande på att införa krigslagar och att utsätta nationen för ångest en handling som kräver offentlig ursäkt och fullt ansvar enligt lagen.”

[ Åsa Molin: Efter att ha sett gränsen till det stängda Nordkorea lämnar mig landet ingen ro ]

---

Fakta: Riksrätt i Sydkorea

• För att inleda ett riksrättsförfarande mot en president i Sydkorea krävs att två tredjedelar av de 300 parlamentarikerna i nationalförsamlingen röstar för – samt stöd av sex av de nio domarna i landets konstitutionsdomstol.
• I nuläget har oppositionen, med liberala Demokratiska partiet (DP) i spetsen, 192 av platserna i parlamentet. Men en votering om att avsätta presidenten genom riksrätt väntas även få stöd av ledamöter från den kritiserade presidenten Yoon Suk-Yeols eget konservativa Folkets parti. 18 ledamöter från Folkets parti röstade på tisdagen för att häva det oväntat undantagstillstånd som Yoon plötsligt utlöst.
• Processen kan kompliceras av att tre av de nio domarna i konstitutionsdomstolen gått i pension och ännu inte ersatts. För att ta ställning till en riksrätt krävs att minst sju domare är i tjänst, vilket ökar pressen på nationalförsamlingen att nominera sådana.
• Om riksrättsanklagelserna får grönt ljus är det upp till konstitutionsdomstolen att genomföra en rättegång, i det här fallet avgöra om presidenten brutit mot grundlagen och ska avsättas. I väntan på denna fråntas presidenten sina grundlagsskyddade befogenheter.
• Källa: TT/AP

---