Ska skolbarn få besöka kyrkor? Blir åter en het fråga i Norge

Lagom till advent och jul brukar frågan om skolsamlingar i kyrkor komma på tapeten i Sverige. I Norge diskuteras just nu hur en ny lag ska tolkas – är adventsgudstjänster tillåtna eller inte?

I augusti trädde en ny lag i kraft i Norge. Enligt tidningen Vårt Land innebär den att all förkunnelse förbjuds i skolan. Men vad innebär det i praktiken? Utbildningsminister Kari Nessa Nordtun (Arbetarpartiet) har å ena sidan uttryckt att skolgudstjänster inte omfattas av förbudet.

– Skolor har möjlighet att erbjuda elever som vill det, att delta i skolgudstjänster. Julfirandet, och de traditioner som är förknippade med det, är viktigt för många människor, inklusive många som inte anser sig vara kristna. Det är trevligt att eleverna både lär sig om jul, traditioner och att alla får uppleva gemenskap och glädje kring aktiviteter som man gör tillsammans, sa hon i mitten av november till Vårt Land.

Ledaren för norska Human-Etiska förbundet, Christian Lomsdalen, menar å sin sida att det inte finns något juridiskt stöd för att arrangera skolgudstjänster.

– Den senaste tiden har Nordtun, ett antal gånger, fått frågan om varför skolgudstjänster är tillåtna utan att hänvisa till en specifik lagtext. För mig är det ett bevis på att grunden för skolgudstjänster inte är reglerad någonstans.

”Upprörd över debatten”

Flera skolor, bland annat Tonstad skola i Trondheim kommun, har redan beslutat att ställa in årets adventsgudstjänster och som en följd av osäkerheten kring hur lagen ska tolkas har kristdemokratiska Kristelig folkeparti (KrF) känt sig nödgade att agera.

– Jag är upprörd över debatten som har förts, särskilt när stortinget varit så tydligt med att det är tillåtet att ha skolgudstjänster. Samtidigt ser jag att det är flera skolor som säger nej och det är därför KrF kommer med det här förslaget, säger KrF:s riksdagsledamot Kjell Ingolf Ropstad till Vårt Land.

Han förklarar att det nya förslaget är tvådelat. Dels vill partiet att alla skolor ska tillåta skolgudstjänster. Dels vill partiet att lagtexten ska ändras tillbaka till hur den var formulerad tidigare.

Vill ta tillbaka formulering

I centrum för kontroversen finns det så kallade KRLE-ämnet, vilket är en förkortning för ”Kristendom, religion, livssyn og etikk”. Ämnet är obligatoriskt i den norska skolan och syftar enligt den norska skollagen till att presentera världsreligioner och livsåskådning på ett ”objektivt, kritiskt och pluralistiskt sätt”.

Tidigare innehöll lagen formuleringen ”förbud mot förkunnelse i KRLE-ämnet”, medan det sedan i augusti heter att ”utbildningen får inte vara förkunnande”. På Norske kyrkans hemsida står det samtidigt att ”en skolgudstjänst per definition innebär utövande av tro och förkunnelse”. Enligt Vårt Land har detta bidragit till förvirringen.

Nu vill alltså KrF göra om formuleringen i skollagen igen.

– Det enklaste hade varit om man hade gått tillbaka till ett förbud mot förkunnelse i KRLE-ämnet, säger Kjell Ingolf Ropstad.

[ Debatt: Lärare skriver om psalmer för att bespara barnen men berövar dem deras rättigheter ]

---

Fakta: Den norska skollagen

• Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2024.
• En förändring är att den nu inte bara förbjuder förkunnelse i KRLE-ämnet, utan i utbildningen i skolan.
• Elever har rätt att slippa aktiviteter i utbildningen som de på rimliga grunder uppfattar som utövande av en annan religion än den egna, eller anslutning till en annan livsåskådning än den egna.

---