Nyheter

Agnes Wold anklagar vården för att ha skapat behov av könsbyte

Professorn sticker ut hakan och menar att vården på eget bevåg skapar livslånga patienter

Anledningen till att så många unga tjejer söker sig till vården för att få hjälp med att byta kön är för att vården själv skapat detta behov. Det menade läkaren och professorn Agnes Wold på ett seminarium i riksdagen, där hon uppmanade till ett stopp på medicinska och kirurgiska behandlingar på ungdomar.

En av få frågor som splittrat Tidöpartierna är frågan om könsbyte. Så det blev stor rabalder i våras när den nya könstillhörighetslagen klubbades igenom, där M och L stod på ena sidan och sa ja medan KD och SD sa nej. Till slut röstades förslaget igenom och nästa år införs en ny lag där det ska bli enklare att byta juridiskt kön samt att få könsbekräftande behandling.

Men debatten rasar vidare. Två politiker bjöd nyligen in till ett seminarium i riksdagen, Mikael Oscarsson (KD) och Patrik Björck (S), där frågan om könsbyte diskuterades.

En av talarna var Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi.

Självskapat problem

På seminariet presenterades statistiken över könsdysfori, alltså en diagnos som säger att man är född i fel kön. För 25 år sedan fanns det enbart några enstaka fall, men med tiden ska antalet diagnostiserade ha exploderat, framför allt handlar det om unga tjejer som påstår sig vara födda i fel kön.

– Jag tycker om att titta på kurvor, och den här kurvan som ni alla sett lämnar oss ingen ro, sa Agnes Wold.

Hon konstaterade att först 2009 och sedan 2014 går det att se hur kurvorna börjar peka spikrakt uppåt, inte bara i Sverige utan i flera länder i västvärlden.

– Då kan man fundera på varför.

Bild från seminariet i riksdagen om könsdysfori.

Själv menade hon att det handlar om en ungdomskultur som främst sprids via sociala medier där vissa diagnoser plötsligt blivit populära. Problemet här, menar hon, är att sjukvården bejakat detta.

– Jag har den senaste tiden fått den isande tanken att det här har skapats av vården, sa hon angående den explosionsartade ökningen av unga tjejer som söker hjälp för könsdysfori.

– Tänk om det är sjukvården som skapat denna epidemi själv?

Livslång behandling

Själv argumenterade hon för att de flesta som söker sig till vården inte kommer att få den hjälp de behöver, eftersom de flesta snarare behöver psykologisk hjälp snarare än medicinsk. Agnes Wold ville också varna för medicinska och kirurgiska ingrepp, som hon menar snarare stjälper än hjälper i de flesta fall.

– Det finns ingen evidens för att vården är framgångsrik, sa hon.

Snarare måste den som påbörjat en behandling för könsdysfori fortsätta med vård livet ut på grund av alla bieffekter, på så sätt skapar vården livslånga patienter, menade Agnes Wold.

Angela Sämfjord, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi och Mikael Oscarsson, riksdagsledamot för KD på plats i riksdagen för seminarium om könsdysfori.

Förbjud behandling

Hennes slutsats var därför att vården ska sluta behandla unga tjejer som söker vård för att de anser sig födda i fel kön, det ska helst inte finnas några könsidentitetskliniker eftersom det enbart sporrar fler att söka en hjälp man inte behöver.

– Jag anser att man helt ska förbjuda någon medicinsk eller kirurgisk behandling innan man är rejält vuxen, sa Agnes Wold.

Helst ska behandling inte sättas in förrän en bra bit efter 18-årsdagen, menade hon.

Fortfarande går åsikterna kraftigt isär, och långtifrån alla inom vården är överens med Agnes Wold i den här frågan.

Bråkar med tidning

Men seminariet i riksdagen har i efterhand blivit omskriven av en helt annan sak. På plats fanns nämligen tidningen Dagens etcetera, som kallade seminariet för ett antitransmöte och efteråt ville ha svar på sina frågor. När svaren dröjde uppstod viss osämja, och ett offentligt bråk mellan tidningen och Agnes Wold slås nu upp stort efter att hon kallade deras reporter för ”angivarkryp” efter att ha utkrävt ansvar av Sveriges radio där Agnes Wold medverkar. Hon valde senare att svara på tidningens frågor inför öppen ridå på plattformen X.

Fler artiklar för dig