Oro för att kyrkor blir utan bidrag när demokrativillkoren träder i kraft

Vid årsskiftet införs nya demokrativillkor för trossamfund och civilsamhälle. Fortfarande finns en hel del funderingar och frågetecken, bland annat från flera kyrkoledare, där Bo Jeppsson från Frälsningsarmén är orolig för att det samfund han leder faktiskt kan komma att bryta mot demokrativillkoren.

Dagen var på plats då myndigheter, regeringsföreträdare och civilsamhälle träffades för dialogsamtal inför att lagen träder i kraft.

Det är inte ofta som socialminister Jakob Forssmed (KD) ryter till. Men när det uppdagades att man i Göteborgs moské hade haft en bönestund för den nyss avlidne Hamas-ledaren Ismail Haniya kunde han inte hålla tillbaka sin ilska. På plattformen X gick han ut och markerade att extremism inte ska ha någon plats i religiösa miljöer i Sverige, samt skickade ut en varning inför framtiden, ”de nya demokrativillkoren som träder i kraft 1/1-25 ger betydligt bättre redskap att säkra att statligt stöd inte går till aktörer som främjar extremism”.

Det är så klart svårt att veta vad som hade hänt om demokrativillkoren redan varit på plats i samband med den kontroversiella bönen. Men snart är vi där. Hur oroliga ska trossamfunden vara?

Bygger på tillit

Dagen var på plats när NOD, ett organ för dialog mellan stat och civilsamhället, bjöd in till ett samtal med tanke på införandet av demokrativillkoren som ska gälla i samband med statligt stöd. Det hela presenterades som något av ett historiskt möte, då det inte tillhör vanligheterna att man träffas för dialogsamtal inför att en lag ska träda i kraft.

På plats för att samtala med olika aktörer i civilsamhället fanns Petra Noreback, statssekreterare hos socialminister Jakob Forssmed (KD), som fick berätta om ambitionerna från regeringens sida.

– Hela civilsamhället bygger på tillit och det är något av det finaste vi har i Sverige, sa hon.

Därför är det viktigt att bygga ett system som värnar dem som sköter sig, samtidigt som man lyckas kapa bidrag till dem som försöker fuska eller motverka demokratin. Hon försäkrade de församlade, ett 60-tal personer från olika delar av civilsamhället, att regeringen har försökt tänka på det mesta för att få till en så pass bra lagstiftning som möjligt.

– Men det är svåra frågor, och det är tolkningsutrymmen som kommer att behöva implementeras. Därför är den här löpande dialogen viktig.

Finns risker

På plats för att lyssna och samtala fanns bland annat Bo Jeppsson som leder Frälsningsarmén i Sverige.

– Det här är en jätteviktig fråga för oss, säger han till Dagen.

Framför allt handlar det om begreppet företrädare, det vill säga vem som kan tänkas vara ansvarig för vad som sker och sägs inom ett trossamfund.

– Vem ska bedöma det? frågar han sig.

Finns det en risk att Frälsningsarmén kommer att bryta mot demokrativillkoren?

– Spontant ja, svarar Bo Jepsson.

Anledningen till svaret handlar om att det här är en rörelse som är internationell och hierarkisk, där Bo Jeppsson jämför förutsättningarna med Katolska kyrkan som styrs från Vatikanen. Frälsningsarmén finns över stora delar av världen, man är verksamma i såväl demokratier som diktaturer, med helt olika förutsättningar.

– Så vem ska ses som företrädare hos oss, är det generalen i London, eller är det någon av våra ledare i Uganda?

Bo Jeppsson säger att han har svårt att se att någon frälsningssoldat i Sverige kommer att bryta mot demokrativillkoren, men risken han ser är alltså att samfundet kan stöta på problem i frågan om företrädare, där risken alltså är att samfundets internationella struktur och kontakter kan skapa problem.

Större kontroll

Ingemar Forss, missionsdirektor för Evangeliska frikyrkan (EFK), är orolig av helt motsatt skäl. Han leder i stället en decentraliserad frikyrka där de enskilda församlingarna har ett stort mandat. Han är rädd för att de nya demokrativillkoren ska leda till att de som ledning måste börja ägna sig åt större kontroll av rörelsen.

– Det är ingen roll som vi vill ha, och här tvingar samhället in oss i ett sätt att agera som inte fungerar med vår syn på fria församlingar, säger Ingemar Forss, som undrar var gränsen i så fall kommer att gå innan samfundet helt klipper banden med de statliga bidragen.

Tror du att Evangeliska frikyrkan kommer bryta mot demokrativillkoren?

– Nej, det skulle jag inte säga, vår verksamhet är i linje med dessa, vi vill stå för demokrati och allas lika rättigheter. Men den här lagen är väldigt långtgående när det gäller vad enskilda personer kan säga och uttala sig om, det gör det riskabelt och vi vet inte hur de som ska kontrollera det här kommer att agera.

Så oron kokar därför ned till hur den nya lagen kommer att tillämpas när den väl är på plats.

Med på NOD-seminariet fanns också Sayed Mansur från Islamiska samarbetsrådet.

Ser du några risker med demokrativillkoren?

– Nej, inga alls, de är bra, säger han till Dagen.

Även om man i debatten ofta har muslimska samfund i blickfånget?

– Ja, det kanske är naturligt eftersom vi har en annorlunda typ av religiös verksamhet som svenskarna inte är vana vid. Men jag ser inga problem med demokrativillkoren.

[ Jakob Forssmed (KD) markerar mot Hamasbön i Göteborgs moské ]

---

Fakta: Lång resa mot demokrativillkor

• Sommaren 2016 tillsatte dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) utredningen om att införa demokrativillkor för trossamfund.
• Processen har gått långsamt framåt, med fler utredningar som inkluderar andra delar av civilsamhället.
• Socialdemokraterna lade slutligen fram en proposition, som sedan drogs tillbaka efter maktskiftet 2022.
• Efter viss bearbetning lade nuvarande regeringen slutligen fram det lagförslag som senare klubbades igenom och som träder i kraft vid årsskiftet.

---