Nyheter

Sveriges får sin första professur i judiskt tänkande

Tack vare en donation på tolv miljoner kronor kan Uppsala universitet tillsätta en professur i judiskt tänkande

Torsten Söderbergs Stiftelse bekostar en femårig professur i judiskt tänkande vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Förhoppningen är att den ska vara tillsatt i början av 2026, säger fakultetens dekan Cecilia Wejryd.

I dag, tisdag, släpps nyheten om professuren, som blir den första i sitt slag i Sverige. Samma dag möter Cecilia Wejryd universitetets rektor för att samråda om anställningsprofilen.

– Målet är att tjänsten ska lysas ut i december, och att vi kan ha intervjuer och provföreläsningar hösten 2025. Om allt går som det ska skulle vi kunna ha någon på plats i början av 2026, säger hon till Dagen.

Ett krav för donationen är att minst 50 procent av tjänsten används till forskning. Professorn ska också ha en del av sin tjänstgöring vid Paideia, som är ett fristående institut för judiska studier med säte i Stockholm. Stiftelsen delfinansierar dessutom en doktorandtjänst i judiskt tänkande.

Judiskt tänkande är ett forskningsområde inom det breda och tvärvetenskapliga fältet judiska studier, som rymmer allt från filosofi och juridik till kultur, religion och språk.

Inom judiskt tänkande studeras judiska texter och tolkningen av dem i relation till idéhistoria. Fokus ligger på hur det samspelet har format judiskt liv och kultur, men också på hur kristen och muslimsk teologi påverkats av judisk idéhistoria.

– Teologi är ett ord som fungerar bra i det kristna sammanhanget, och ganska bra i det muslimska. Men inte i det judiska. Det skulle bli som att vi lade en kristen terminologi på det judiska. Därför har vi gått på det engelska begreppet ”Jewish thought”, säger Cecilia Wejryd.

Cecilia Wejryd.

Ambition sedan 2010

Redan år 2010, när den teologiska fakulteten beslöt att inrätta en professur i islamisk teologi och filosofi, fanns ambitionen att göra något liknande för det judiska fältet, berättar Cecilia Wejryd. Nu har detta alltså blivit möjligt, efter att man sett över vilka områden som skulle kunna dra nytta av privata donationer.

Cecilia Wejryd hoppas att en professor i judiskt tänkande på sikt ska få samma inverkan som Mohammad Fazlhashemi, som är universitetets professor i islamisk teologi och filosofi.

– Vi har sett hur mycket Mohammad Fazlhashemi har fått betyda för förståelsen av islam i Sverige. Det vore helt fantastiskt ha en person som kunde göra något liknande för bilden av det judiska i Sverige.

Men den nya professuren blir också ett erkännande av den judiska gruppen och dess betydelse för Sverige, menar hon.

– Judarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter och nästa år firar vi 250 år av judisk närvaro i Sverige genom den första judiska församlingen. Att vi får en professur är viktigt också av det skälet.

Professur i judiska studier saknas

När regeringen för ett knappt år sedan presenterade sin utredning Ett starkt judiskt liv för framtida generationer fanns frågan om den högre utbildningen med.

Utredningen konstaterade att det saknas en professur i judiska studier i Sverige och att samarbetet mellan lärosätena är begränsad, både vad gäller högre utbildning och forskning. Ett förslag var därför att låta Vetenskapsrådet genomföra en femårig forskningssatsning i judiska studier och om nutida judiskt liv i Sverige, där medel till en professur ingår.

Cecilia Wejryd hoppas att den kommande professuren i judiskt tänkande ska bidra till att stimulera den forskning som redan finns på olika håll i Sverige, och som för Uppsala universitets vidkommande i dag samordnas av Forum för judiska studier.

Fler artiklar för dig