Nyheter

Kyrkor välkomnar ”angiverilagens” undantag efter massiva kritiken

Positivt att skola, vård och socialtjänst slipper informationsplikt. Men Frälsningsarmén anser att informationsplikten borde skrotas helt

Kristna företrädare välkomnar att lärare, vårdpersonal och socialsekreterare slipper att informera polisen när de träffar på människor som lever utan uppehållstillstånd i Sverige.
– Det är tydligt att utredarna har lyssnat till den massiva kritik som riktats mot förslaget om en informationsplikt, bland annat från Sveriges kristna råds medlemskyrkor, säger SK:s generalsekreterare Sofia Camnerin.

Samtidigt finns kritik mot att flera myndigheter skulle tvingas rapportera illegala migranter till polisen, vilket enligt nätverket Rätt till tro riskerar att utsätta asylsökande konvertiter för livsfara.

I drygt två år har stora delar av samhället rasat mot tanken på ett offentliganställda skulle bli skyldiga att anmäla personer som befinner sig illegalt i Sverige till polisen.

Kyrkorna har ofta funnits med i protesterna, genom att underteckna debattartiklar och delta i upprop.

”Vi ser det som orimligt att människor som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd riskerar att anmälas till polisen eller Migrationsverket när de nyttjar sin lagstadgade rätt till skola och viss sjukvård”, skrev paraplyorganisationen Sveriges kristna råd hösten 2023, när en utredare hade fått frågan på sitt bord.

Oro för diakoner

Inom Svenska kyrkan fanns en oro för att inte bara socialsekreterare utan också diakoner skulle kunna tvingas bryta sin sekretess och dela information med myndigheterna. Därför beslutade förra årets kyrkomöte, efter en omfattande debatt, att be kyrkostyrelsen att utreda konsekvenserna av en informationsplikt, när detaljerna väl blev klara.

Men när utredningen väl presenterade sina förslag på tisdagen fanns vare sig skola, vård eller socialtjänst med bland de myndigheter som skulle åläggas så kallad sekretessbrytande uppgiftsskyldighet.

– Vi är många som i dag drar en lättnadens suck och som välkomnar att lärare, sjukvårdspersonal och anställda inom socialtjänsten inte ska tvingas anmäla de människor som de har i uppdrag att utbilda, vårda och skydda, säger SKR:s generalsekreterare Sofia Camnerin i en kommentar på hemsidan.

Sofia Camnerin, generalsekreterare på Sveriges kristna råd (SKR)

Också Svenska kyrkan konstaterar att den omfattande kritiken mot informationsplikt för lärare och vårdpersonal tog skruv. Samtidigt föreslås den gälla för sex myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

– Nu får vi titta närmre på hur detta skulle kunna påverka människor i papperslöshet och om det får konsekvenser för Svenska kyrkans samverkan med den offentliga sektorn. Vi behöver säkerställa att inte människovärdet kränks, säger Anna Karlgren, senior policyrådgivare på Svenska kyrkans kyrkokansli, i ett uttalande.

Samfundet kommer även att granska de andra förslagen i slutbetänkandet, så som utökade möjligheter till inre utlänningskontroller och till att klarlägga personers identitet, liksom provtagning med tvång för allmänfarliga sjukdomar för att kunna genomföra utvisningar.

Anna Karlgren, policyrådgivare på Svenska kyrkan.

”Rättigheter sätts ur spel”

Frälsningsarmén menar att informationsplikten sätter de mänskliga rättigheterna ur spel i Sverige.

– Även om förslaget nu givit vård, skola och socialtjänst undantag så kommer det riskera att papperslösa inte vågar vistas öppet. I praktiken förlorar de sina mänskliga rättigheter, säger Bo Jeppsson, Frälsningsarméns ledare i Sverige.

– Tyvärr har vi redan fått signaler från några av våra verksamheter i landet om att informationsplikten redan förverkligats hos vissa aktörer. Detta har lett till mycket oro och konsekvenser för personer som vi möter.

Bo Jeppson är samfundsledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland.

Han berättar att en akutmottagning i Stockholm nyligen avisade en flicka i förskoleåldern som skadat sin arm, med förklaringen att flickan saknade personnummer. Detta trots att alla barn i Sverige oavsett status har full tillgång till vård.

– Alla barn i Sverige har rätt till vård. Men där och då gjordes en annan tolkning, vilket ger en smärtsam påminnelse om att rättigheter i teori och i praktik inte alltid är desamma. Där och då var anmälningsplikten redan en påtaglig verklighet och Barnkonventionens Sverige endast ett luftslott, säger Bo Jeppsson.

Hur många fler kristna ska utvisas till länder där de förföljs och dödas samtidigt som den svenska regeringen försöker tvinga vanliga svenskar att medverka till de utvisningarna?

—  Micael Grenholm, Nätverket Rätt till tro

Borde skrotas helt

Madeleine Sundell, jurist och nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel, menar att ”angiverilagen”, alltså utredningens förslag om informationsplikt, borde dras tillbaka helt.

– Den löser inte grundproblematiken med utsatta i papperslöshet. Den urholkar i stället förtroendet till myndigheterna och tvingar utsatta människor djupare in i ett så kallat parallellsamhälle, där de riskerar exploatering och i stället skulle bli bemötta som brottsoffer med särskilda rättigheter, säger hon till Dagen.

Även Micael Grenholm, från nätverket Rätt till tro, är kritisk. Han menar att informationsplikt för myndigheter riskerar att utsätta bland annat asylsökande konvertiter för livsfara.

– När problemet med felaktiga avslag på asylansökan inte är åtgärdat innebär jakt på papperslösa att Sverige fortsätter utvisa människor till krig och förföljelse i stället för att ge dem skydd. Hur många fler kristna ska utvisas till länder där de förföljs och dödas samtidigt som den svenska regeringen försöker tvinga vanliga svenskar att medverka till de utvisningarna? säger han till Dagen.

Micael Grenholm är aktuell med en bok om språkmirakel.

---

Fakta: Informationsplikten

  • Redan våren 2022 hade riksdagen, på initiativ av socialförsäkringsutskottet, uppmanat den rödgröna regeringen att föreslå effektivare informationsutbyte mellan myndigheter och utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, just för att få bukt med det så kallade skuggsamhället.
  • Sommaren 2022 fick en särskild utredare i uppdrag av regeringen att ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte skulle kunna ske i större utsträckning för att fler utvisningsbeslut skulle kunna verkställas.
  • Frågan återkom i Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringspartierna (Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna) och Sverigedemokraterna, och som slöts hösten 2022.
  • Den särskilda utredaren presenterade sina förslag i ett slutbetänkande den 26 november, ”Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll” (SOU 2024:80).

---

Fler artiklar för dig