Lärare, vårdpersonal och socialtjänst undantas från plikten att anmäla personer som lever i Sverige utan tillstånd. Det föreslår regeringens utredare. Just de yrkesgrupperna, men också kyrkorna, hade protesterat kraftigt mot tanken på att skolbarn och människor som söker vård skulle behöva anmälas till Polisen.
En lättnadens suck måste på tisdagsförmiddagen ha gått genom delar av det offentliga Sverige. Efter två år av spekulationer, demonstrationer och oro förklarade den särskilda utredaren Anita Linder att just skola, vård och socialtjänst slipper det som av kritikerna kallats angiverilagen.
I stället blir det anställda vid sex myndigheter – Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården – som måste underrätta Polisen när de kommer i kontakt med personer som inte har rätt att vistas i Sverige.
– Vår bedömning är att det framför allt är Skatteverket som kommer få den största betydelsen i det här sammanhanget, i viss utsträckning också Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. För övriga är det nog mer sällan man kommer att ha relevanta uppgifter, sa Anita Linder, som lett utredningen om hur fler personer utan rätt att vistas i Sverige ska förmås att lämna landet.
Skulle skada förtroendet
Skälen till att lärare, vårdpersonal och socialtjänst undantas från informationsplikten är att det skulle skada förtroendet för i synnerhet vården och socialtjänsten, och riskera att göra mer skada än nytta, förklarade Anita Linder vid tisdagens pressträff tillsammans med migrationsminister Johan Forssell (M).
– Det finns en risk för att man inte vågar söka vård om man vet att uppgifter lämnas vidare. Vi ser också en risk att om det handlar om en smittosam sjukdom kan det bidra till smittspridningen i samhället om man inte söker vård.
Att ålägga skolan en informationsplikt, sa hon, skulle kunna förhindra att barn utnyttjar sin rätt till skolgång.
– Det innebär att vi inte skulle leva upp till de åtaganden vi har enligt barnkonventionen men också enligt vår egna inhemska lagstiftning, sa Anita Linder.
Alla överens
Migrationsminister Johan Forssell talade vid pressträffen om den “upptrissade debatt” som varit kring regeringens utredning, och sa att samarbetspartierna varit överens om att undanta skola, vård och socialtjänst från informationsplikten.
Frågan om att införa något slags informationsplikt kring personer utan uppehållstillstånd fanns med i Tidöavtalet, som slöts mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Målet, har man sagt, är att stärka tilltron till Sveriges migrationslagar och att undvika att allt fler människor hamnar i ett rättsligt limbo och riskerar att utnyttjas.
Informationsplikten har varit särskilt känslig för Liberalerna, som har beslut från sitt landsmöte om att skola, vård, bibliotek och delar av socialtjänsten borde undantas.
Efter tisdagens pressträff var Liberalerna också snabba med att ta åt sig äran för att det blev just så.
”Skolan ska vara en trygg plats för barn och lärare. Detsamma gäller de som söker sig till eller arbetar i vården, socialtjänsten och på bibliotek. Nu blir Liberalernas krav på att dessa verksamheter undantas från informationsplikten verklighet. En vinst för L och Sverige!” skrev partiledare och utbildningsminister Johan Pehrson på X.
Fler utlänningskontroller
Vid pressträffen underströk ministern samtidigt att utredningens förslag öppnar för ”betydligt fler” inre utlänningskontroller, att pass och id-handlingar ska kunna omhändertas och att elektronisk utrustning ska kunna genomsökas.
Till exempel ska kontroller framöver kunna göras om det finns ”anledning att anta” att en person saknar rätt att vistas i landet, och inte, som i dag att det finns ”grundad anledning att anta” att personen saknar rätt att uppehålla sig här eller att det finns annan särskild anledning till kontroll.
Vidare ska mobiler och datorer kunna omhändertas och undersökas för att klarlägga en persons identitet, till exempel vid prövning av uppehållstillstånd och när ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas.
Utredningens förslaget ska nu skickas på remiss och även granskas av Lagrådet. Regeringen räknar med att ett färdigt lagförslag ska kunna läggas fram i riksdagen under den här mandatperioden.
[ Krönika: Angiverilagen försvagar samhällets sociala tillit ]