En majoritet av de kristna väljarna röstade på Donald Trump i presidentvalet. Samtidigt utgjorde kristna också en stor majoritet av de som faktiskt röstade. Enligt Arizona Christian University innebar det sammantaget att kristna amerikaner blev avgörande för utgången av valet.
Siffrorna visar sitt tydliga språk: 56 procent av de amerikaner som identifierar sig som kristna röstade på Donald Trump i presidentvalet och kristna representerade 72 procent av de röstberättigade som faktiskt deltog i valet.
Jämförelsevis röstade 60 procent av de som har annan religiös tro eller inte någon religiös tro alls på Kamala Harris. Men trots att Kamala Harris alltså procentuellt sett samlade fler röster bland icke-kristna (60) än Donald Trump fick bland kristna (56) så var antalet kristna som röstade flera gånger fler än antalet icke-kristna.
Uppgifterna bygger på intervjuer med 2 000 personer utförda av Cultural Research Center (CRC) vid Arizona Christian University under de tre dagar som följde omedelbart efter valet den 5 november.
– Miljoner av president Trumps röster kom från människor som inte skulle rösta på honom som landets pastor eller som en beteendemässig förebild för sina barn, men som ansåg att han skulle skydda deras traditionella, omhuldade värderingar och livsstilspreferenser, säger CRS:s forskningschef George Barna i ett pressmeddelande.
Färre röstande än 2020
I en undersökning som Cultural Research Center publicerade inför valet – och som Dagen skrev om – förutspåddes att fler kristna skulle stanna hemma på valdagen i år jämfört med för fyra år sedan. Enligt CRC skulle detta i sådana fall innebära ett större problem för Donald Trump än för Kamala Harris.
I eftervalsanalysen skriver nu CRC att det också blev som beräknat: färre kristna röstade den här gången. ”Men dess potentiellt förödande effekt för Trumps kampanj lindrades av de ännu lägre nivåerna av röstande bland Harris kampanjs målgruppssegment”, skriver CRC.
– Donald Trump gjorde trots alla hans (…) brister ett bättre jobb än Kamala Harris med att representera helgade kristna egenskaper, säger George Barna och nämner betoningen av familjen, rättsstatsprincipen, ekonomiskt ansvar samt begränsad statlig makt som några exempel.
Teologiskt konservativa mest Trump-lojala
Sammantaget fick Donald Trump nästan 77 miljoner röster (50,0 procent) i presidentvalet medan drygt 74 miljoner (48,4 procent) amerikaner röstade på Kamala Harris. Men om enbart rösterna från de amerikaner som själva beskriver sig som kristna räknas landade procentsiffrorna på 56 procent respektive 43 procent.
Nedbrutet på kristna grupper visar CRC:s undersökning att stödet för Donald Trump var störst bland teologiskt konservativa.
Alla mest Trump-lojala var så kallade SAGE Cons (Spiritually Active Governance Engaged Conservative Christians), ett begrepp som George Barna har myntat och som definieras som människor som bland annat anser att ”Jesus Kristus är Herre och Frälsare”, som har konservativa politiska åsikter och som är mer politiskt aktiva än snittamerikanen. I denna grupp var röstdeltagandet 99 procent och av dessa röstade 90 procent på Donald Trump.
Näst starkast stöd hade Donald Trump bland så kallade Integrated Disciples (människor med en ”biblisk världsbild”) där 75 procent röstade på honom. Därefter följde i fallande ordning: ”människor som går till pingstkyrkor” (74 procent), ”människor som går till evangelikala kyrkor” (64 procent), ”teologiskt definierade pånyttfödda kristna” (64 procent) samt protestanter (60 procent).
![Han [Jesus] finns före allting, och allting hålls samman i honom.](https://www.dagen.se/resizer/v2/JZJOY73UJNEMJN4J37O7C37L5A.jpg?auth=ba09aaefcbf5b8ab390bd18386a53c9ec722c20a13a17345963e36ad8f9bda15&width=800&height=600&smart=true)
