De små nomineringsgrupperna protesterade bäst de kunde, tillsammans med SD, på förslaget att införa en procentspärr till kyrkovalen. Men de fick se sig överkörda av majoriteten och till kyrkovalet år 2025 införs en tvåprocentsspärr.
UPPSALA. Årets kyrkomöte är det sista inför nästa års kyrkoval, och en av de inledande debatterna handlade just om förutsättningar för detta val. På förslag fanns nämligen att införa en procentsats till kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ.
En spärr skulle troligtvis leda till att en rad nomineringsgrupper som i dag är invalda skulle åka ut. Värst till ligger Alternativ för Sverige och Himmel och Jord, två grupper som bara har cirka en procents stöd. Men även en grupp som Frimodig kyrkan kan få svårt att hålla sig kvar, liksom De Gröna och Fria liberaler i Svenska kyrkan.
Som ett salt
Därför var det inte så märkligt att de små nomineringsgrupperna gick upp och protesterade. Till sin hjälp fick de också Sverigedemokraterna, som menade att det är en odemokratisk ordning att införa en procentspärr.
– En mindre grupp kan vara som ett salt, argumenterade Åsa Öckerman från nomineringsgruppen MPSK, som är på väg att byta namn till De gröna.
Hon argumenterade för vikten av att lyssna in olika minoriteter i kyrkan och att man därför inte ska införa en spärr över huvud taget. Liknande resonemang hördes från flera av de mindre grupperingarna som riskerar att åka ut, där de menade att det är av stor demokratisk vikt att även små grupper får göra sin röst hörd.
Demokratiskt viktigt
En person som gick upp och argumenterade för att en treprocentsspärr borde införas var Ulf Bjereld invald för Socialdemokraterna.
– Det är bra för Svenska kyrkan, det är bra för kyrkomötet och för Svenska kyrkans medlemmar, menade han, och hamnade genast i replikskifte med Berth Löndahl, Frimodig kyrka, och Axel W Karlsson från Alternativ för Sverige.
Huvudargumentet för att införa en procentspärr är för att alla grupper som väljs in i kyrkomötet måste ha tillräckligt med representanter för att sitta i varje utskott, vilket är en förutsättning för det demokratiska arbetet.
Så ett försvar för demokratin användes som argument både av dem som var för och dem som var emot en procentspärr. Vid omröstningen på kyrkomötet blev det tydligt att majoriteten vill se en spärr, frågan var om den skulle ligga på tre eller två procent. Efter votering landade kyrkomötet till slut i en tvåprocentsspärr.
---
Fakta: Kyrkomötet
- Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och väljs fram i kyrkoval vart fjärde år.
- Just nu pågår kyrkomötets andra session i Uppsala, vilket också är det sista kyrkomötet inför nästa års kyrkoval.
---