Forskare: Vi måste lyfta Jesu judiska rötter i dagens kyrka

Ju mer vi vet om judendomen, desto bättre förstår vi Jesus och den kristna tron. Det menar två forskare som på söndagen talade i Fisksätra kyrka i Nacka om att ”följa Jesus in i synagogan” under temadagen Rötter och liv.

Det är tredje året som Rötter och liv anordnas av kyrkor runt om i Sverige, som ett sätt att lyfta relationen mellan kristna och judar. Dagen instiftades av Sveriges kristna råd, SKR, efter inspiration från liknande temadagar på andra håll i Europa.

– Vi förstår inte den kristna kyrkan fullt ut utan att känna till den judiska tron, eftersom den kristna kyrkan och rörelsen ursprungligen var en del av judendomen, säger teologen Jesper Svartvik, som forskat om judisk-kristna relationer.

Tidigare i höst utkom han med boken Vägen som är mödan värd. Handbok om judisk-kristna relationer. På söndag talade han och andra teologer på årets tema, att ”följa Jesus in i synagogan”.

– Kristendomen började som judendom men kom att uppfattas som annorlunda, till exempel genom att man talade om en ”gammaltestamentlig” gudsbild och etik. Så med tiden uppstod ett motsatsförhållande, trots att likheterna är stå stora.

Började granska sig själv kritiskt

Under sitt anförande i Fisksätra kyrka i Nacka tecknade Jesper Svartvik den utveckling som växte fram efter 1945, då andra världskriget tog slut. Då började kyrkorna att se kritiskt på hur man uttryckt relationen till judendomen, genom konst, psalmer, liturgi och predikningar.

Jesper Svartvik delar med sig av tre hållpunkter på den vägen. Det första är det dokument som antogs av judar och kristna i den schweiziska orten Seelisberg år 1947.

– Det är tio punkter, som i en dekalog, om hur kristna ska förhålla sig till judendomen, säger han.

”Minns att de första lärjungarna, apostlarna och de första martyrerna var judar”, står här bland annat.

Den andra hållpunkten är det katolska dokumentet Nostra aetate (I vår tid), som har beskrivits som en vändpunkt för dialogen mellan kristna och judar och som antogs 1965.

Det tredje är ett tal av den katolske kardinalen Walter Kasper på årsdagen av Nostra Aetate 2002 vid Boston College.

– Han talade om judendomen som ett ”sakrament” och tog alltså till ett kristet språkbruk för att beskriva vår relation som ett tydligt tecken på Guds osynliga nåd och välvilja.

Jesus gick i lördagsskola

Men tiden från 1945 till våra dagar är kort, konstaterar han, ”jämfört med århundraden av stereotyper och fördomar om det judiska folket”.

Ett bibelord som Jesper Svartvik gärna nämner i sammanhanget är hämtat ur Första mosebok, när Jakob kommer till Betel: ”Herren är verkligen på denna plats och jag visste det inte”.

– Det tycker jag att man kan tillämpa på relationen mellan den judiska och den kristna traditionen. Sedan kan vi gott betänka att det långt innan vi hade söndagsskola fanns en lördagsskola, och att Jesus gick i den när han var liten, säger han.

Judiska kulturen visar vägen

Även religionsvetaren Rebecca Runesson Sanfridson dök på söndagen ned i historien för att visa på kristendomens judiska rottrådar, i ett samtal i Sankt Ansgars kyrka i Uppsala.

– Det jag vill lyfta är att om man tar sig tiden att förstå de antika judiska institutionerna och kulturen, så förstår man mycket mer om Jesu verksamhet, säger hon till Dagen på lördagen.

– Det är svårt att fullt ut förstå den om man inte vet mer om det sammanhang Jesus befann sig i. Det är viktigt för historiker, men också ur ett modernt perspektiv, för dialogen och vår förståelse av varandra.

Rebecca Runesson Sanfridson är doktorand i Nya testamentets exegetik och tidig kristendom vid universitetet i Toronto i Kanada. I sin avhandling ser hon på möten mellan den romerska armén och de första kristna grupperna, och konstaterar bland annat att det inte var vattentäta skott mellan olika religiösa grupper.

Synagogan på Jesu tid

På söndagen talade hon om synagogan på Jesu tid, både om dess fysiska utformning och dess plats i samhället.

– Den synagoga som Jesus rörde sig i brukar kallas ”offentlig synagoga”, och hade ungefär samma roll som ett kommunhus i dag, fast det var öppet för religion. Dit gick man för att få juridisk hjälp men också för att läsa den hebreiska Bibeln, Toran, och man kunde diskutera och predika som Jesus gjorde.

Också en lekman kan skapa sig en bild av dessa synagogor, tack vare bilder från olika utgrävningar.

– Där ser man hur bänkarna är placerade längst alla väggar, så alla ser åt samma håll. Rummet är helt utformat för diskussion och debatt och var inte uppdelat mellan män och kvinnor. Det ger ett helt annat perspektiv på hur det såg ut när Jesus predikade på de platserna.

---

Fakta: Rötter och liv

• En dag som instiftades av Sveriges kristna råd 2022, i syfte att lyfta de judisk-kristna relationerna, påminna om trossamfundens gemensamma historia och samhörighet.
• Årets tema är ”Följa Jesus in i synagogan”.

---

[ Judiskt-kristna relationer i fokus: “Försoningen förenar oss” ]