EFS fortsätter följa Lausannedokumentets huvudlinje

Samma år som Lausannerörelsen firar 50-årsjubileum passar EFS på att ställa sig bakom den holistiska teologi som formulerades i 15 artiklar första gången den världsvida rörelsen samlades i Schweiz. EFS missionsföreståndare Kersti Oderhem konstaterar att de redan sammanfattas i organisationens visionsformulering som lyder ”Människor och samhällen förvandlade av Jesus”.

Förra veckan medverkade Kerstin Oderhem i en konferens i Örebro där kristna från en rad kyrkor med anledning av nyss nämnda 50-årsfirande samlades under parollen ”Evangelikal i dag”.

– I EFS använder vi ju inte ordet evangelikal, vi använder ordet evangelisk som i Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Precis som i Lausannedokumentet finns där synen på den treenige guden, Bibeln som Guds ord och på att hela människan innefattar både de sociala behoven och missionsperspektivet, säger Kerstin Oderhem till Dagen.

I förberedelserna inför sitt ”Lausanneföredrag”, som handlade om hur EFS påverkats av Lausannerörelsen, gjorde hon en rad upptäckter. Som när hon mötte tidigare rektorn för Johannelunds teologiska institut i Uppsala, Agne Nordlander, som var med på den första Lausannekonferensen och som under många år kom att spela en viktig i Svenska Lausannekommittén.

– När jag talade med Agne sa han att Lausannedeklarationens 15 artiklar är evangelisk teologi. Det är EFS-teologi.

Eget Lausannesamtal

Kerstin Oderhem bestämde sig då för att lyfta in Lausannes betydelse för EFS i styrelsen, vilket resulterade i att styrelsen i april hade föreläsning och samtal utifrån de 15 artiklarna i Lausannedeklarationen.

– Då uttryckte styrelsen samma sak som Agne Nordlander sagt när jag intervjuade honom och styrelsen fattade då beslutet att ställa sig bakom de 15 artiklarna.

Fanns det några invändningar?

– Nej. Vi har redan ett dokument som heter ”EFS riktlinjer” som är antaget av årsmötet och det hänvisar flera gånger till Lausannedeklarationen.

[ Svenska Erika: Jag tänkte, har jag kommit till Danmark för att dö? ]

Har Svenska kyrkan uttryckt några synpunkter kring ert ställningstagande?

– Nej, vi är ju en egen missionsorganisation så det skulle förvåna mig mycket. Vi är självständiga och har haft deklarationen citerad i våra riktlinjer sedan 2012.

I sina förberedelser inför Örebrokonferensen gjorde Kerstin Oderhem ytterligare en upptäckt som bekräftade banden mellan EFS och Lausanne. I sitt sökande efter fakta vände hon sig nämligen till EFS arkiv där hon bläddrade igenom alla nummer av EFS medlemstidning Budbäraren (som då var en veckotidning) från åren 1974–1977.

– Jag har särskilt tittat närmare på Budbärarens rapportering från de åren och såg då att rörelsen fick riklig del av budskapet från Lausanne och uppmanades att studera det närmare. 1977 gav EFS ut boken Budskapet från Lausanne, med åtta av föredragen från 1974 års konferens. I annonsen för boken citerades dåvarande ärkebiskop Olof Sundby som betecknade världskongressen om evangelisation i Lausanne som ”en av de viktigaste händelserna inom kristenheten de senaste decennierna”, berättar Kerstin Oderhem.

Hedrade etiopisk martyr

Hon var själv inte med i Seoul där den fjärde Lausannekongressen hölls nu i september, men hon konstaterar att flera stora lutherska kyrkor ute i världen finns med kring deklarationen, däribland Mekane Yesuskyrkan i Etiopien som är en av de kyrkor som EFS följt på nära håll ända sedan den bildades. I somras påbörjade Mekane Yesuskyrkan ett fem år långt firande inför sin 70-årsdag.

– Då högtidlighöll vi dödsdagen av en av deras tidigare generalsekreterare, Gudina Tumsa, som 1979 blev mördad av kommunistregimen. Gudina Tumsa formulerade, precis som Lausannerörelsen, en holistisk teologi som inte delar upp världen, vittnesbörd och tjänst hör samman, både proklamationen av evangeliet och utvecklingen av samhället. Det inkluderar såväl alla sociala frågor som ett rättviseperspektiv.

[ När pappan tog sitt liv insåg Ida-Maria vad en församling kan betyda ]

“Gud vill möta hela människan”

Hon förklarar att en holistisk syn på mission innebär att Gud är intresserad av att möta hela människan, inte bara till frälsning, utan också av våra livsvillkor, att vi ska få mod att stå upp mot orättvisor och förtryck.

– EFS är en missionsorganisation och det som styrelsen säger är att det är viktigt att vara en rörelse för holistisk mission, i ord och i liv. Det har vi också i vår visionsformulering som lyder ”människor och samhällen förvandlade av Jesus”.

När du berättar låter det som att ni nu bara konfirmerat sedan länge befintliga ståndpunkter. Men får styrelsens ställningstagande några konsekvenser för EFS fortsatta arbete?

– Redan när EFS bildades 1856 så var vi en holistisk missionsorganisation och internationellt har vi alltid jobbat så. Men i Sverige har vi fokuserat mycket på att dela evangeliet i ord. Jag tror att det holistiska perspektivet är något som vi behöver återupptäcka på hemmaplan när vi nu aktualiserat Lausannedeklarationen, så vi kommer att ha den med när vi gör våra handlingsplaner framåt, säger Kerstin Oderhem.

---

Fakta: EFS

• Evangeliska fosterlandsstiftelsen, EFS, är en evangelisk-luthersk rörelse som bildades 1856.
• Är en missionsrörelse inom Svenska kyrkan men med egen organisation och ekonomi.
• Är organiserade i lokala missionsföreningar.
• Bedriver ett omfattande arbete såväl nationellt som internationellt.
• Kerstin Oderhem är EFS missionsföreståndare.

---