”Ordet evangelikal har tappat lite av sin betydelse”

Är en evangelikal en högerkristen amerikan som röstar på Trump, eller en frikyrklig svensk som håller Bibelns ord högt? Frågan om detta begrepp kommer att belysas på en konferens i Örebro som hålls nu i veckan för att fira att det är 50 år sedan Lausannedeklarationen skrevs.

Evangelikal i dag, är namnet på den konferens som i dagarna anordnas i Örebro. Anledningen till detta är att Lausannedeklarationen firar sitt 50-årsjubileum, det dokument som många evangelikala kyrkor i världen enats om när det gäller grundläggande teologisk förståelse. Flera frikyrkliga profiler kommer att delta på konferensen, en av dem är teologen och läraren Mikael Tellbe.

Vad betyder det att vara evangelikal i dag?

– Jag tycker att det är en bra fråga, därför att min personliga uppfattning är att ordet evangelikal har tappat lite av sin betydelse, svarar Mikael Tellbe.

Han menar att det finns många olika anledningar till det, men refererar till att det är helt andra tider nu än på 1970-talet när Lausannedeklarationen skrevs.

– Då hade ordet en tydligare teologisk innebörd, säger han.

När ordet evangelikal började användas i Sverige var ett sätt att placera sig mellan en fundamentalistisk och en liberal bibeltro, där fundamentalismen ofta återfanns i olika församlingar och den liberala teologin hade sina starkaste fästen på universiteten.

– Evangelikal blev en mellanposition. Men jag tycker att de där polerna inte är så tydliga i dag. Så historiskt har ordet evangelikal fortfarande en innebörd, men teologiskt är det inte lika lätt att definiera längre.

Politiserat begrepp

Inte minst handlar det om utvecklingen i USA, där ordet evangelikal blivit politiserat och ofta refererar till en högerkonservativ kristendom.

– På grund av det har det blivit allt otydligare när vi i Sverige säger att vi är evangelikala. Innebär det att vi är högerkristna, eller vad är vi? frågar sig Mikael Tellbe.

Så nu när det hålls en konferens om Lausannedeklarationen vill han utmana besökarna att svara på frågan vad ordet evangelikal betyder i dag.

Handlar om Bibeln

Mikael Tellbe ska själv hålla ett seminarium med namnet; Finns det en ”evangelikal” exegetik? där han tänker utgå från Romarbrevets skrivning om homosexualitet. Han tänker ta tre exempel från samtiden där man tolkar den här texten olika. Dels Niclas Öjebrandts progressiva läsning som landar i en bejakande hållning till hbtq-frågor, dels Stefan Gustavssons mer traditionella och avvisande synsätt, vilket sedan ska jämföras med Evangeliska frikyrkans rapport om samkönade relationer.

– Alla tre kallar sig evangelikala och använder en ”evangelikal” metod när de läser Bibeln, men de kommer fram till olika slutsatser. Det väcker en intressant fråga om det verkligen finns en evangelikal exegetik, säger Mikael Tellbe.

– En evangelikal bibelsyn leder inte självklart till ett och samma tolkningsresultat.

Frågan gäller inte bara för Sverige, utan tidigare i år på Lausannemötet i sydkoreanska Seoul var bibeltolkning en synnerligen het fråga. Även där handlade det om man kunde bejaka samkönade relationer.

– Man ville slå fast att det fanns en evangelikal metod att läsa Bibeln som gav ett visst tolkningsresultat, berättar Mikael Tellbe.

Kan landa i tradition

Själv vill han alltså problematisera det här, genom att peka på olika evangelikala bibeltolkningar som återfinns inom en svensk kontext.

Mikael Tellbe berättar sedan att han själv är rädd för att man ska slå fast att det enbart går att läsa Bibeln på ett sätt som evangelikal.

– Då finns det en risk att den evangelikala tolkningen blir en tradition i paritet med den katolska kyrkans tradition. Det behöver inte vara fel, men det blir en lärotradition som föreskriver vad man måste tycka och tänka som evangelikal och då skapar vi egentligen ett slags tillägg till bibeltexterna, det som de protestantiska rörelserna protesterade mot från början.

Enkelt och svårt

Martina Björkander, forskare i praktiskt teologi, ska också hålla en föreläsning på konferensen.

Tycker du att det är svårt att veta vad ordet evangelikal står för?

– Både ja och nej, svarar hon.

– Jag forskar om global kristendom, och där har man en tydlig bild av att evangelikala kristna är de som står för omvändelse och pånyttfödelse. När man räknar hur många kristna det finns av en viss typ, då räknar man protestanter med en väckelsekristen inriktning.

Samtidigt, menar Martina Björkander, går det att problematisera bilden, både när det gäller att se likheter och skillnader med andra kristna rörelser. Men även hon menar att begreppet evangelikal blivit problematiskt eftersom det på senare tid politiserats.

– I väst, framför allt i USA, har det kidnappats av en högerkristendom med en väldig konservativ syn som många evangelikaler globalt inte känner igen sig i. Så det har blivit svårare att veta vad en evangelikal är, menar vi högerkristna eller väckelsekristna?

Även i Sverige kan det här ställa till det, menar Martina Björkander, eftersom vi får så mycket influenser från USA.

Bejakar olikhet

Själv tycker hon att det borde finnas olika sätt att vara evangelikal på. Hon jämför med vissa historiska kyrkor, exempelvis Katolska kyrkan, som har ett tydligt läroämbete där man tydligt slagit fast vad man tror på.

– Men vår typ av kristendom har varit mycket mer öppen för att varje kristen har ett mandat att läsa och tolka skriften själv. Det tycker jag är något vi ska värna, samt att vi då kan landa i olika slutsatser. För mig skulle det vara ett större problem om det fanns en yttre instans som bestämde vad som var rätt och fel och att du inte fick tänka själv.

Hur viktig är den här konferensen om Lausannedeklarationen?

– Det är bra att man lyfter Lausannerörelsen och diskuterar begreppet evangelikal. När Lausannedokumentet kom för 50 år sedan var det vägledande, det är bra att vi påminns om det.

Guds ord i dag

En annan profil som ska föreläsa på konferensen i Örebro är Olof Edsinger från Svenska evangeliska alliansen.

Vad tänker du att ordet evangelikal betyder i dag?

– I grunden handlar det om vår relation till bibelordet, att ha en hög syn på Bibeln som Guds ord, säger Olof Edsinger.

Han kommer själv att på konferensen hålla en föreläsning under titeln Lausannedeklarationens bibelsyn i praktiken, och till Dagen förklarar Olof Edsinger att det handlar om att hålla fast vid en förväntan att Bibeln är Guds ord i dag, samtidigt som man bejakar bibelforskningens olika redskap för att tolka och förstå vad man läser.

Vilken roll spelar Lausannedeklarationen i dag?

– Deklarationen är ett viktigt bekännelsedokument för tusentals kyrkor och organisationer, och har på så sätt främjat mycket goda samarbeten. För vet man att man står på samma teologiska grund, då kan man vara trygga med varandra, vilket gör det enklare att samarbete.

Här, menar Olof Edsinger, har Lausannedeklarationen varit helt avgörande och spelar fortfarande en viktig roll. Främst när det gäller internationella kontakter och missionsarbetet, men även på nationell nivå spelar det här dokumentet roll, fast kanske inte på samma sätt i ett litet land som Sverige, där kyrkorna redan känner till varandra utifrån personliga relationer.

---

Fakta: Detta händer

• Den 7–8 november arrangeras en konferens för att fira att Lausannedeklarationen fyller 50 år.
• Konferensen hålls i Örebro.
• Arrangörer är Tidningen Dagen, ALT och Johannelunds teologiska högskola.

---