Sida: För många biståndsorganisationer var kristna

När Sida skulle avgöra vilka organisationer inom civilsamhället som skulle få mer generösa anslag för sitt utvecklingsarbete fanns något som störde helheten: alltför många vilade på kristen grund. Det ledde indirekt till att PMU fick ett mindre anslag, enligt biståndsmyndigheten.

– Vi menar att kapacitet, effektivitet, lokalt ägarskap och genomslagskraft rimligen måste vara prioriterat, kontrar PMU.

Regeringen står mitt uppe i processen att göra om biståndet, bland annat i tanke att öka konkurrensen.

Som ett led i det säger Sida upp sina avtal med de 17 organisationer som hittills har förmedlat utvecklingsbistånd till civilsamhället i andra länder. Tidigare i år lanserade myndigheten ett nytt ansökningsförfarande, och har nu landat i vilka organisationer som framöver får möjligheten att förmedla Sida-medel.

Tjugofyra organisationer kommer att kunna söka upp till 70 miljoner kronor från Sida, medan nio får ett tak på 5 miljoner kronor. I den första gruppen återfinns de kristna aktörerna Act Svenska kyrkan, SMR (Svenska missionsrådet), Diakonia och Erikshjälpen – varav den sistnämnda hittills inte har haft ett direktavtal med Sida. Bland dem som får en betydligt mindre budget att röra sig med finns tre av SMR:s medlemmar: PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete) Life & Peace Institute och Läkarmissionen.

För PMU:s del betyder beskedet att man mister nära 40 miljoner kronor av de Sida-medel som man hittills har haft genom SMR, vilket Dagen har skrivit om.

”Överrepresentation av kristna”

När Dagen frågar Sida varför organisationerna får så olika förutsättningar, och tar PMU som ett exempel, kommer ett oväntat svar från presstjänsten: de kristna organisationerna var för många.

Först förklarar Sida att myndigheten vill få till en bredd bland de organisationer som får medel genom biståndsstrategin för civilsamhället, som förkortas CSO.

”Regeringen betonar i sin styrning inom den kommande CSO-strategin att verksamheten ska bidra till ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle i utvecklingsländer. De civilsamhällesorganisationer som får stöd inom del ett i strategin ska representera en bredd avseende tematik, geografiskt fokus och storlek”, skriver presstjänsten, som sedan fortsätter:

”Vid översynen av mångfald bland de organisationer som skulle bjudas in till det sista steget i utlysningen identifierades en överrepresentation av kristna trosbaserade organisationer. De kristna trosbaserade organisationer som får möjlighet att ansöka om ett högre belopp bedömdes som starkare än PMU”, skriver presstjänsten.

Mycket förvånade

På PMU ställer man sig frågade till den motivering som Sida ger till varför organisationen inte får generösare biståndsramar.

– Vi är självklart glada över möjligheten till eget avtal med Sida. Men vi blev mycket förvånade när vi hörde att Sida valt att kategorisera och begränsa oss som biståndsorganisation utifrån vår kristna värdegrund. Det är information som vi inte har fått under processen, säger Niclas Lindgren, direktor för PMU, till Dagen.

– Vi har självklart räknat med att vårt arbete ska bedömas utifrån kvalitet och relevans, och vilken samhällsroll vi och våra samarbetspartner har. Vi menar att kapacitet, effektivitet, lokalt ägarskap och genomslagskraft rimligen måste vara prioriterat.

PMU anser att det är ”självklart positivt” att Sida tar hänsyn till mångfald i biståndet. Men undrar samtidigt hur Sida går till väga när man jämför olika trosbaserade aktörer med varandra, och vilken expertis man lutar sig mot.

– En kristen värdegrund hos en svensk biståndsorganisation innebär inte heller att man självklart bara jobbar med trosbaserade samarbetspartner. Så även ur det perspektivet haltar kategoriseringen, säger Niclas Lindgren.

Vänder sig mot ”mängdkvotering”

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, tycker att det är ”oerhört förvånande” att PMU inte har placerats bland de civilsamhällesorganisationer som kan söka upp till 70 miljoner kronor.

– PMU har sedan länge stöttat sina samarbetskyrkor och diakonala organisationer i det pentekostala sammanhanget, som få andra når eller har kontakter med. Det handlar om de snabbaste växande kyrkorna i dag och deras inflytande är omfattande i samhället, säger han till Dagen.

– Att då avhända sig möjligheten via PMU att stärka det jämställdhetsorienterade och rättighetsbaserade arbetet i dessa kyrkor och organisationer och bidra till en samhällsorienterad tro och teologi, är faktiskt svårförståeligt.

Han reagerar också på att Sida i sitt svar till Dagen hänvisar till ”en överrepresentation av kristna trosbaserade organisationer”.

– Sedan förstår jag att Sida står inför ett svårt urval utifrån den komplicerade ansökningsprocessen, men mängdkvotering av effektiva kristna biståndsorganisationer vänder jag mig emot. Det måste vara förmågan att nå ut brett i länderna, kvaliteten i själva biståndsarbetet och den legitimitet som en organisation har, som måste vägleda urvalet.

Tro inget särintresse

En liknande kommentar kommer från Svenska missionsrådet, SMR.

– Det är mycket positivt att Sida ser att det finns många kristna trosbaserade organisationer som är effektiva och starka aktörer inom biståndet, men att säga att det finns en överrepresentation av trosbaserade organisationer blir missvisande eftersom det inte är en tematisk inriktning, säger Charlotta Norrby, generalsekreterare för SMR, till Dagen.

– Sida verkar uppfatta ”trosbaserad” som någon form av särintresse i likhet med organisationer som jobbar för specifika rättighetsområden eller riktar sig mot vissa målgrupper, till exempel barnrättsorganisationer eller organisationer som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och så vidare.

Hon påpekar att trosbaserade nätverk, precis som andra organisationer i civilsamhället, arbetar med olika ämnesområden, så som barnrätt, ursprungsfolk, fredsfrågor, klimat och hållbart jordbruk.

– Att vi är trosbaserade är inte ett särintresse, utan vår identitet. Det är något som ligger i vårt dna, som ger oss kraft och mod att arbeta för människor som lever i fattigdom och utsatthet.

Kritik från KD

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson för KD, har tidigare argumenterat för fördelarna med att konkurrensutsätta biståndet och att frångå modellen med 17 organisationer som har kunnat räkna med fleråriga fasta anslag.

Men sedan beskedet om vilka organisationer som nu får olika ramar att förhålla sig till har hon ställt sig kritisk till Sidas urvalsprocess. Uttalandet om “en överrepresentation av kristna trosbaserade organisationer” gör saken än värre, menar hon.

– Sidas svar är häpnadsväckande. Det visar ytterligare på det akuta behovet att Sida redogör för vilka kriterier de har använt i urvalet av biståndsorganisationer, säger hon till Dagen.

– Om vissa organisationer väljs bort så behöver det vara motiverat utifrån transparenta och tydliga kriterier, inte utifrån godtyckliga bedömningar. Myndighetsbeslut måste naturligtvis vara transparenta och icke-diskriminerande.

Hon hänvisar till regeringens beslut om en ny genomförandemodell för bistånd via det civila samhället, vilken säger att urval ska ske utifrån konkurrens på lika villkor utifrån verksamhetens kvalitet och resultat gentemot strategimålen.

– Sådan styrning är inget som en statlig myndighet kan strunta i och hitta på egna regler för urvalet, säger Gudrun Brunegård.

– Nu behöver Sida tydligt redovisa de kriterier de använt för sina beslut och motivera hur de följer regeringens riktlinjer. Jag utesluter inte att det kommer behövas ett omtag om hela denna process från myndighetens sida.

---

Fakta: De får möjlighet att söka Sida-medel

• Organisationerna som kan få partneravtal med Sida, med stöd upp till 70 miljoner kronor: Afrikagrupperna, Civil Rights Defenders, Diakonia, Erikshjälpen/ ERIKS Development, ForumCiv, IM (Individuell Människohjälp), Vi-skogen, IOGT-NTO-rörelsen, MyRight, Naturskyddsföreningen, Olof Palmes Internationella Center, Plan International Sweden, RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, RFSU – Riksförbundet för sexuell upplysning, Rädda barnen, Världsnaturfonden WWF, Svalorna Latinamerika, Svenska missionsrådet (SMR), Swedish Red Cross, Kvinna till Kvinna, Act Svenska kyrkan, Union to Union, Wateraid, We Effect.
• Organisationerna som kan få stöd upp till fem miljoner kronor: Barnfonden, Bris, Hand in Hand Sweden, Islamic relief, Life & Peace institute, Läkarmissionen, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU), SOS Barnbyar, Fryshuset.
• Utländska civilsamhällesorganisationer som kan få stöd: BRAC, Fundación Oxfam Colombia, HelpAge International, Just Associates, Sonke Gender Justice, Stitching Hivos, Urgent Action Fund – Africa.
• Dessa kan få stöd för policyarbete och metodutveckling, liksom för kvalitets- och transparensarbete: Article 19, Civicus World Alliance for Citizenship Participation, Concord Sverige, European Partnership for Democracy (EPD), Helvetas Swiss Intercooperation, International Center for Not-for-Profit Law (ICNL), International Civil Society Centre (ICSC), Kristna Fredsrörelsen, Magamba Network, The Oslo Center.

---