Nyheter

Efter Svenska kyrkans psalmstrul – så jobbar frikyrkorna

”Våra församlingar vill självklart göra rätt, men i denna fråga är det komplicerat att göra det”

Nyligen upphörde det upphovsrättsavtal att gälla som reglerar Svenska kyrkans möjligheter att kopiera och projicera psalmer. I dagsläget ser det inte heller ut som att en lösning är på väg.
Men hur är läget kring musik och upphovsrätt i de andra samfunden?

En som är väl insatt i kyrkliga upphovsrättsfrågor är Lasse Petersson på David Media. Det kristna musikförlaget är anslutet till Christan copyright licensing international (CCLI), där upphovsrättsinnehavare och användare kan mötas. I CCLI:s ständigt växande databas finns över 240 000 sånger, och att David Media är anslutet till CCLI innebär att alla sånger som företaget äger finns hos CCLI och att nya sånger automatiskt också hamnar där.

För att få tillgång till sångerna hos CCLI tecknar församlingarna årliga licenser. Dessa finns i olika varianter beroende på hur många besökare församlingarna i snitt har på sina huvudgudstjänster. Den billigaste, som täcker upp till 14 gudstjänstdeltagare, kostar drygt 600 kronor per år, medan en församling som brukar ha 100–249 personer på huvudgudstjänsten får betala drygt 3 100 kronor.

Lena Wohlfeil, Equmeniakyrkan, samordnare för musik och kreativa uttryck. Grön sjal.

Uppmuntrar lokala CCLI-avtal

Dagen har varit i kontakt med sex av de största frikyrkosamfunden i Sverige. Inget av dessa har något centralt avtal med CCLI. Däremot uppmanar alla – utom Katolska kyrkan – sina församlingar att teckna lokala licensavtal. Församlingar med avtal har rätt att kopiera och projicera musik som finns i CCLI:s databas.

– Många som sjunger modern lovsång och inte så mycket ur Psalmer och Sånger på sina gudstjänster har en CCLI-licens, säger Equmeniakyrkans Lena Wohlfeil, som arbetar som samordnare för musik och kreativa uttryck inom samfundet.

Markus Sand, EFK.

– Vi rekommenderar att man vänder sig till CCLI för att teckna en licens, säger Markus Sand, ledare för Sverigeprogrammet på Evangeliska frikyrkan.

En kvinna som ler.

– Vi har ingen blocklicens för samfundets församlingar när det gäller CCLI, men vi uppmanar våra församlingar att teckna egna avtal med CCLI, säger Sara Vittgård, musikkonsulent inom Svenska alliansmissionen.

Hon tillägger att samfundet däremot har en samfundslicens för deras centrala arrangemang.

Pingst Kreativ spelar in en ny lovsångsskiva i Citykyrkan i Stockholm, under ledning av Josefina Gniste.

Bara godkända sånger

Josefina Gniste är verksamhetsansvarig för Pingst Kreativ och därmed övergripande ansvarig för den musik som används i landets pingstförsamlingar. Oavsett om församlingarna använder sig av Segertoner eller mer nyskriven musik förklarar hon att rättigheter att visa text på vägg och/eller att kopiera upp material är kopplade till CCLI och att församlingarna har licens där.

– De sånger vi själva har släppt på våra fyra album, och de som släpps via David Media som vi ofta samverkar med, är alla kopplade till CCLI, säger hon.

Ulf Samuelsson, Katolska kyrkan.

Att Katolska kyrkan hittills inte har uppmanat sina lokala församlingar att teckna lokala avtalslicenser beror varken på att kyrkan misstror CCLI eller att de inte vill betala ersättning till upphovsrättsinnehavarna. Men till skillnad från de andra samfunden tror inte Ulf Samuelsson, musikkonsulent på Katolska liturgiska nämnden, att CCLI kan vara till någon större nytta för kyrkan.

– I princip ska biskopen godkänna alla sånger som sjungs i gudstjänster, säger han och tillägger att det innebär att församlingarna nästan uteslutande använder sig av kyrkans gemensamma psalm- och gudstjänstbok Cecilia samt andra inköpta böcker med exempelvis Taizesånger.

Enklare att rapportera

De i särklass flesta sångerna som finns hos CCLI är på engelska. Men över 2 300 sånger är svenska – och bland de mest använda svenska sångerna finns Din godhet i översättning av Bo Järpehag samt Helig för evigt i översättning av Sarah Lundbäck Bell (båda utgivna av David Media).

Lasse Petersson

Lasse Petersson är mycket positiv till CCLI och uppmanar alltid kyrkor att skaffa en licens. Men ibland kan det bli nästan lite komiskt. Han minns ett samtal som han hade med en pastor som var glad över en pågående väckelse i hemförsamlingen och som samtidigt ville göra rätt för sig genom att teckna en CCLI-licens.

Lasse Petersson berättar att pastorn först uppgav att de var över 100 personer på gudstjänsterna. När pastorn fick höra vad det skulle kosta blev han tyst en kort stund, sedan sa han att det vid närmare eftertanke nog bara var ett 90-tal personer på gudstjänsterna.

– Hjärtat i CCLI är den lokala rapporteringen, säger Lasse Petersson och beskriver det som en fördel att rapporteringen går ned på sångnivå eftersom det säkerställer att fördelningen av royaltybetalningar blir så rättvis som möjlig.

I takt med att tekniken har utvecklats har också rapporteringen blivit enklare. Från början var församlingarna tvungna att manuellt anmäla till CCLI vilka sånger som hade använts. Numera kan församlingarna koppla ihop CCLI med det presentationsprogram som används i gudstjänsterna, vilket innebär att sångerna som används automatiskt blir inrapporterade.

Svårt område

Trots den tekniska utvecklingen har Lasse Petersson förståelse för att många församlingar tycker att upphovsrätt är krångligt. Utöver CCLI behöver församlingarnas musikansvariga till exempel även ha koll på Stim, som förvaltar den ekonomiska delen av upphovsrätten till främst svensk musik åt kompositörer, textförfattare, verkarrangörer samt musikförlag. Dit behöver förvisso inte musik som används i gudstjänster rapporteras, men däremot samlingar som bygger på musik, exempelvis konserter.

I januari arrangeras EFS musikkonferens i Uppsala. Då är han inbjuden att tala om upphovsrättsfrågor.

– Det är mycket att hålla reda på. Bland annat måste man numera skapa licenser för alla möjliga användningsområden.

Att upphovsrättsfrågor är invecklade bekräftas också av Josefina Gniste.

– Våra församlingar vill självklart göra rätt, men i denna fråga är det komplicerat att göra det. Vi sysselsätter oss med evangelium, att lovsjunga Gud och förkunna honom med både ord och ton. Våra få anställda har inte möjlighet att hänga med i alla upphovsrättsliga frågor även om vi skulle önska det, säger hon.

---

Fakta: Upphovsrätten i kyrkorna

  • Pingst FFS: Använder sig av “Segertoner”. Något centralt avtal för att kopiera/projicera upphovsrättsskyddade sånger därifrån finns inte. (Många äldre sånger är inte upphovsrättsskyddade – något som för övrigt även gäller de andra samfunden och deras sång-/psalmböcker.) Pingst FFS inte något ramavtal med CCLI. Däremot finns det ett ramavtal med Stim.
  • Equmeniakyrkan: Använder sig av ” Psalmer och Sånger”. Har också ett centralt avtal med upphovsrättsorganisationen Bonus copyright access för kopiering och visning på vägg ur “Psalmer och Sånger”. För användning av annan musik rekommenderas församlingarna att skaffa en CCLI-licens.
  • Evangeliska frikyrkan (EFK): Använder sig av “Psalmer och Sånger”, men har inte något ramavtal som möjliggör kopiering/projicering av upphovsrättsskyddade sånger därifrån. Har inte heller något ramavtal med CCLI. EFK har däremot ett ramavtal med Stim.
  • Svenska alliansmissionen: Använder sig av “Psalmer och Sånger”, men har inte något ramavtal som möjliggör kopiering/projicering av upphovsrättsskyddade sånger därifrån. Saknar ramavtal med CCLI, men har en samfundslicens för centrala arrangemang.
  • Frälsningsarmén: Använder sig av “Frälsningsarméns sångbok”, men har inte något ramavtal som möjliggör kopiering/projicering av upphovsrättsskyddade sånger därifrån. Har inte något centralt licensavtal med CCLI. Enskilda kårer kan däremot teckna egna licensavtal. Frälsningsarmén har ett centralt avtal med Stim.
  • Katolska kyrkan: Använder sig av psalm- och gudstjänstboken “Cecilia”. Många av sångerna är gemensamma med de andra samfunden, bland annat ingår ”Den blomstertid nu kommer”, ”Härlig är jorden” samt ”O store Gud”, men det finns inte något tillstånd för att kopiera/projicera upphovsrättsskyddad musik. Har inte något avtal med CCLI.
  • Svenska kyrkan: Har sedan den 1 oktober inte något ramavtal som möjliggör kopiering/projicering av upphovsrättsskyddade sånger från “Den svenska psalmboken”. Har inte heller något centralt licensavtal med CCLI. Däremot har vissa församlingar tecknat lokala avtal.

---

Fler artiklar för dig