”Låt pengarna stanna lokalt så kommer fler ge via kyrkoavgift”

Låt mer pengar gå till den lokala församlingen så kanske Evangeliska frikyrkan kan få fler att ge via kyrkoavgiften.

Det föreslår pastor Johan Arenius, som tycker det vore bra om samtalet lyfts i samfundet.

Dagen har precis berättat om hur mycket de olika samfunden får in via kyrkoavgiften, det vill säga det samarbete trossamfund har med Skatteverket för att få in medlemsavgift. På så sätt får exempelvis Svenska kyrkan in nästan 15,5 miljarder kronor på ett år, en summa som blir så pass stor eftersom alla medlemmar betalar in sin avgift via det här systemet.

Men i frikyrkorna bygger det på frivillighet och den stora majoriteten av samfundens medlemmar har valt att bojkotta givandet via kyrkoavgift. Just nu kampanjar flera samfund för att få sina medlemmar att ansluta sig, vilket måste ske innan den 31 oktober.

– Fler borde hoppa på det här tåget, sa Evangeliska frikyrkans (EFK) missionsdirektor Linalie Newman nyligen till Dagen.

Efterlyser samtal

Men kanske behövs det vissa justeringar för att det ska hända. Det menar i alla fall Johan Arenius, pastor och föreståndare för Immanuelskyrkan i Örebro. Han efterlyser nu ett samtal i Evangeliska frikyrkan (EFK) om kyrkoavgiften eftersom han anser att det är anmärkningsvärt få i samfundet som ger sin gåva på detta sätt, drygt 4 300 av samfundets 30 000 medlemmar.

– Vi borde ha ett samtal i rörelsen om varför vår anslutningsgrad är så markant låg, säger han.

Låt pengarna stanna

Själv företräder han en församling där man uppmanar sina medlemmar att anmäla sig att betala kyrkoavgift på det här sättet. Kanske, menar Johan Arenius, skulle flera församlingar anstränga sig för att öka anslutningsgraden om EFK som samfund lät en större andel gå till det lokala sammanhanget.

– Vi borde kanske göra som pingströrelsen och Equmeniakyrkan som låter 70 procent gå tillbaka till den lokala församlingen, säger han.

Som det ser ut just nu i EFK så delas avgiften så att hälften stannar i den lokala församlingen och hälften går till samfundet på nationell nivå.

Något bromsar

Johan Arenius berättar att de som församling uppmanar sina medlemmar att betala kyrkoavgift och att de därför har en hög anslutningsgrad i församlingen. Genom kyrkoavgiften ger medlemmarna i Immanuelskyrkan i år bidragit med cirka 400 000 kronor till EFK:s gemensamma arbete.

– Vi har försökt att öka anslutningsgraden i många år. Kanske hade fler pastorer i EFK gjort det om de fått behålla mer pengar själva i församlingen. För det måste vara något som gör att församlingar inte driver på för det här.

Olika sätt att ge

Fördelarna med att betala in pengar via skattsedeln är att man på så sätt får en kontinuitet i sitt givande, vilket är bra för det långsiktiga arbetet. Men kyrkoavgiften är långtifrån allt.

– Det utgör knappt 10 procent av vår totala insamling i församlingen, säger Johan Arenius.

Utöver det kommer drygt 20 procent från kollekt och insamling i samband med gudstjänster, och den största inkomstkällan är övriga banköverföringar som sker regelbundet.

– Så man kan ha samma automatik i den typen av givande också, säger Johan Arenius.

Men själv uppmanar han medlemmar att ansluta sig till kyrkoavgiften, där han gärna vill se ett samtal inom EFK för att flera ska hänga på.

– De är bra både för församlingens och rörelsens ekonomi om vi blir fler som ger, avslutar han.

[ Så mycket drar kyrkorna in via kyrkoavgiften ]

---

Fakta: Kyrkoavgift

• Svenska kyrkan har sedan länge samlat in pengar via kyrkoskatt, eller kyrkoavgift, där medlemmar bidrag genom att ge ungefär en procent av sin inkomst via skattsedeln.
• Detta sker genom ett samarbete med Skatteverket, vilket på senare år även erbjudits andra trossamfund.
• 19 samfund har i dag fått godkänt att få in medlemmars gåvor på detta sätt, de flesta kristna, men här finns även muslimska och ett buddistiskt trossamfund.

---