Frikyrkor manar medlemmar börja betala kyrkoavgift via skattsedeln

Flera frikyrkor kampanjar nu för att få sina medlemmar att betala kyrkoavgift via skattsedeln. Här finns det en hel del jobb att göra, då de flesta medlemmar hittills inte nappat på detta.

– Det är bra med ett långsiktigt givande, säger EFK-ledaren Linalie Newman om systemet.

Nu börjar det bli bråttom. 31 oktober är sista dagen då man som medlem i ett trossamfund kan ansluta sig till att betala kyrkoavgift via skattsedeln det kommande året. Flera kyrkosamfund håller därför på med olika kampanjer för att få sina medlemmar att ansluta sig till systemet, då man alltså får hjälp av Skatteverket att få in pengar.

”Kyrkoavgiften kan vara med och möjliggöra det din församling drömmer om”, skriver Pingst FFS i sin kampanj.

”Kyrkoavgiften är ett enkelt sätt att ge till sådant som gör skillnad på riktigt”, lyder Evangeliska frikyrkans ordval, där de lovar att pengarna ska gå till satsningar för unga, flyktinghjälp, mission och diakonalt arbete.

Liknande tongångar hörs från Equmeniakyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén som alla önskar att deras medlemmar ska ansluta sig och på så sätt betala 1 procent av sina inkomster till dem.

Lyckats olika

Svenska kyrkan behöver inte göra en sådan här kampanj, där är kyrkoavgiften sedan länge obligatorisk.

Katolska kyrkan har lyckats väl och har nu anslutit majoriteten av sina medlemmar till det här systemet, stor uppslutning finns också i vissa muslimska och ortodoxa trossamfund.

Men i frikyrkorna är anslutningsgraden låg, vilket antagligen är anledningen till dessa kampanjer.

Bra sätt att bidra

Linalie Newman är missionsdirektor i Evangeliska frikyrkan, ett samfund med nästan 30 000 medlemmar och där 4 371 personer betalar kyrkoavgift via skattsedeln.

Varför ska man som EFK:are betala kyrkoavgift?

– Jag tänker att kyrkoavgiften är ett bra sätt att bidra till det fina och bra som vi gör tillsammans. Pengarna går både till det vi gör gemensamt och till den lokala församling man är med i, säger hon.

– Det är bra med ett långsiktigt givande så att man inte behöver gå på känslor när man ger.

Räcker det inte med att ge i kollekten i den församling man går till?

– Jo, absolut, men det här är ett bra komplement till det lokala givandet. Det här spelar en stor roll för vår verksamhet.

Linalie Newman förklarar att pengarna som samlas in via kyrkoavgiften, nästan 15 miljoner kronor på ett år, delas upp likvärdigt mellan den lokala församlingen och till samfundet på nationell nivå. Man kan också om man vill justera så att hela kyrkoavgiften går till samfundet, där man då rimligtvis ser kollekten som ett bidrag till den lokala församlingen.

– Kyrkoavgift var tidigare enbart förbehållet Svenska kyrkan, men är nu en service som staten erbjuder oss då de behandlar alla trossamfund likvärdigt, fortsätter Linalie Newman.

– Jag tycker att det är ett fint erkännande.

Borde fler EFK:are betala kyrkoavgift till samfundet?

– Absolut, det tycker jag. Fler borde hoppa på det här tåget.

Blir förutsägbart

Även pingströrelsen är ute och kampanjar i sociala medier för att få fler medlemmar att börja betala kyrkoavgift. Just nu är det cirka 11 700 pingstvänner som via skattsedeln betalar 1 procent av sin inkomst till sitt samfund, också här handlar det om en minoritet då pingströrelsen har cirka 87 000 medlemmar.

Magnus Wahlström är administratör på Pingst FFS och även han lyfter fram att den här formen av givande ger bra långsiktiga förutsättningar.

– Det blir en fast summa som man kan räkna med och förutsägbart när det gäller planering, säger han.

Pingströrelsen har inte någon medlemsavgift för sina församlingar utan det gemensamma arbetet finansieras på andra sätt. Många församlingar och enskilda medlemmar gör det genom gåvor, exempelvis kollekt, men samfundet försöker alltså att få fler att betala kyrkoavgift.

I år kommer drygt 37 miljoner kronor in till samfundet på det här sättet, där grundregeln är att 70 procent av pengarna går tillbaka till församlingarna och 30 procent går till samfundets nationella nivå.

– Det är en viktig markering från staten att andra samfund nu ges samma möjlighet som enbart Svenska kyrkan tidigare hade. Det synliggör också att vi är en delaktig aktör i det svenska samhället, säger Magnus Wahlström.

---

Fakta: Kyrkoavgift

• Kyrkoavgift, tidigare kallad kyrkoskatt, är en avgift som man kan betala till sitt trossamfund med hjälp av Skatteverket.
• Tidigare var det bara Svenska kyrkan som samlade in sina pengar på det här sättet, men numera har även andra trossamfund fått möjlighet att göra samma sak.
• 19 trossamfund har blivit godkända av Skatteverket att samla in kyrkoavgift på det här sättet.

---