”Finns nästan en religiös analfabetism i kommunerna”

Nu är det dags att komma åt den religiösa analfabetismen. Det menar socialminister Jakob Forssmed (KD) som ger myndigheten SST i uppgift att stärka kommunernas kunskap om religion och trossamfund.

Sverige brukar ibland beskrivas som världens mest sekulariserade land, och visst kan det vara så att kunskapen om tro och religion ibland brister. Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill nu hitta vägar att förbättra relationen mellan Sveriges kommuner och trossamfunden, och har därför gett ett nytt uppdrag till myndigheten SST.

– Det handlar om att stärka kommunernas kunskap om religion och trossamfund, vilket är oerhört angeläget eftersom det finns en kunskapsbrist, nästan en religiös analfabetism ibland, säger Jakob Forssmed till Dagen.

Han menar att det finns flera anledningar till att ge myndigheten det här uppdraget, bland annat för att vara bättre rustade vid en kris.

– Ibland upptäcker man som kommun trossamfunden först när det är en kris, men har man inte upparbetade kontakter sedan tidigare kan det vara svårt att nyttja det som trossamfunden kan bidra med.

Viktigt även för samfunden

Jakob Forssmed menar att ökade kunskaper också behövs rent generellt, inte minst när det gäller att skilja ut väl fungerande trossamfund från extremister.

Han vill också vända på myntet och säger att det är angeläget att trossamfund får bättre kunskap om det offentliga Sverige, inte minst nya samfund som främst består av människor som invandrat.

– Trossamfunden spelar en väldigt stor roll för sina medlemmar, men också för det kringliggande samhället. Vi har sett hur de spelat en viktig roll när det gäller att motarbeta desinformation kring LVU-kampanjen och att få ut information om Covid-19. Men de är också viktiga i det diakonala arbetet och att hantera existentiella frågor.

Glada för uppdraget

Isak Reichel är myndighetschef på SST och säger till Dagen att de är glada över att få det här uppdraget, inte minst eftersom det utgår från en förstudie som de gjorde förra året.

– Den handlade om hur man bäst kan stärka kunskapen hos kommuner och myndigheter, säger han.

I studien framkom det att endast 30 av Sveriges 290 kommuner hade en formaliserad kontakt med de lokala trossamfunden, det vill säga att man hade något forum där man träffades regelbundet.

Samtidigt har man på SST märkt av att alltfler kommuner hör av sig och vill ha någon form av hjälp. Det började under pandemin.

– Man förstod att trossamfund var viktiga aktörer i krisarbetet, men det handlade också om andra frågor, säger Isak Reichel.

[ Frida Park: Måtte Jakob Forssmeds jakt på religiös analfabetism bli framgångsrik ]

Koranbränningar som exempel

Ofta lyckades också trossamfunden nå fram till personer som inte har så stort förtroende för den offentliga sektorn i övrigt.

Så att kommuner och trossamfund arbetar upp kanaler menar han är viktigt.

– Vår erfarenhet säger att när krisen kommer så har man då enklare att kroka arm.

Isak Reichel tar koranbränningarna som exempel, att i de kommuner där det redan fanns upparbetade relationer mellan kommunen och trossamfunden så kunde man möta utmaningarna mer effektivt.

– Där blev det mycket lugnare.

Jönköping får ses som ett exempel, där Rasmus Paludan försökte reta upp lokalbefolkningen med sina provokationer, men möttes i stället av ringande kyrkklockor och ett civilsamhälle som kylde ner känslorna. I andra städer blev det i stället våldsamma upplopp.

Uppdraget som SST fått ska redovisas under år 2026 och har en budget på 3,5 miljoner kronor.

[ "Ensamhet är hela samhällets ansvar - inte individens" ]