Myndighet sågar Migrationsverkets hantering av asylsökande konvertiter

Migrationsverkets interna styrning, uppföljning och kontroll har blivit svagare sedan 2014. I dag har man svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i asylprövningen, också för konvertitärenden, skriver Statskontoret i en ny rapport.

– Analysen stämmer väl överens med våra slutsatser i Konvertitutredningen, säger advokat Ruth Nordström i en kommentar.

På måndagen släppte Statskontoret, som är regeringens utredningsmyndighet, rapporten Många öar små – Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen. Ett uttalat uppdrag var att se över hanteringen av ärenden som rör konvertiter och hbtqi-personer.

Och här ser man samma brister som lyfts fram i Konvertitutredningen, som publicerades 2019 och som kom i en utökad version tidigare i år. I den rapporten skärskådade Människorättsadvokaterna och nätverket Rätt till tro Migrationsverkets hantering av konvertiters asylprocess.

”Även vår analys ger stöd åt att hbtqi- och konvertitärenden är svåra att pröva på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Det har bland annat att göra med att dessa ärenden ofta kräver svåra bedömningar av individers känslor och inre förändringsprocesser”, skriver Statskontoret.

Behov av ökad kompetens

Något som både handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket efterlyser är behovet av kompetensutveckling när det gäller hbtqi- och konvertitärenden, eftersom dessa enligt Statskontoret sticker ut ”som områden där behovet av kompetensutveckling är allra störst”.

Ruth Nordström, som var med om att ta fram Konvertitutredningen, välkomnar att det som kyrkorna har påtalat i flera år finns med i rapporten, såsom bristen på rättssäkerhet och behovet av utökad kunskap om religion och konversionsprocessen.

– Det mest allvarliga är enligt vår uppfattning den bristande rättsliga kvalitet i besluten. Migrationsverket har inte gjort någon omfattande systematisk kvalitetsuppföljning av ärenden inom asylprövningen sedan 2019, säger hon till Dagen.

Snabbhet före kvalitet

Även om Statskontoret sluter sig till att det finns områden som fungerar väl inom asylhanteringen så är bilden som tecknas över lag mörk. Vikten av att beta av ärenden snabbt går numera före fokus på rättssäkerhet, och den höga omsättningen av handläggare gör det svårt att få tid att förbättra den rättsliga kvalitet – något som i hög grad påverkar de svårare ärendena. Bristen på nationell styrning ökar dessutom risken för att det utvecklas en lokal praxis, som ”kan leva kvar även om den leder till oenhetlighet”.

Kritik riktas också mot Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden som rör utredning och bedömning av hbtqi- respektive konvertitärenden. Eftersom dokumenten ”endast ger exempel på saker att utreda och inte konkret stöd i hur svaren ska tolkas och bedömas, så motverkar bedömningsutrymmet delvis ställningstagandenas syfte att ge stöd i bedömningen”, skriver Statskontoret.

Ruth Nordström påpekar att det rättsliga ställningstagandet om religion saknar hänvisning till ny rättspraxis från internationella instanser för mänskliga rättigheter, som Europadomstolen och FN:s kommittéer.

– Det är mycket anmärkningsvärt att vi har behövt skicka över 50 klagomål till FN:s kommitté mot tortyr och att Sverige fällts fyra gånger i FN:s kommitté mot tortyr men att dessa kränkningar mot mänskliga rättigheter har fått fortsätta, säger hon.

Vill införa krav för att utreda svåra ärenden

Kyrkorna har tidigare önskat att Migrationsverket skulle införa särskilda experter som skulle kunna tillfrågas i ärenden som rör religion. Statskontoret föreslår i stället att Migrationsverket tillsätter en arbetsgrupp som ska precisera kraven för dem som utreder och beslutar i komplexa ärenden, så som de som rör religion och hbtqi-personer.

”Ett sådant krav skulle till exempel kunna vara att handläggare och beslutsfattare ska ha gått särskilda utbildningar, eller ha en viss erfarenhet i form av tjänstgöringstid för att de ska få utreda och fatta beslut i vissa ärenden. Men det skulle också kunna handla om krav på lämplighet utifrån individuella bedömningar”, skriver man.

I uppdraget ingick att se om Migrationsverket behöver en extern tillsynsfunktion. Men det anser inte utredaren, som menar att det ”är mer kostnadseffektivt för staten att Migrationsverket börjar lägga mer vikt och resurser på sin interna styrning och uppföljning och att regeringen noga följer upp hur det arbetet utvecklas”.

– Det är sällan som en myndighet kritiserar sig själv och tar till sig all befogad kritik om man inte måste. Därför är regeringens uppdrag till Statskontoret och dagens rapport mycket viktig, säger Ruth Nordström.

– Men nu hoppas vi att Migrationsverket går från ord till handling och tar till sig kritiken och ser till att handläggare och beslutsfattare får nödvändig kompetens och att de rättsliga ställningstagandena även kommer inkludera beslut från Europadomstolen och FN:s kommitté mot tortyr och att den rättsliga kvalitet på besluten kommer förbättras.