Benjamin Dousa: Vi ska inte ha dåligt samvete för det sänkta biståndet

Han är ministern som pekades ut som civilsamhällets största skräck. Men till Dagen säger Benjamin Dousa (M), ny handels- och biståndsminister, att de inte behöver oroa sig för honom.

Däremot är han tydlig med att det svenska biståndet behöver reformeras. På det personliga planet jämför han sig sedan med en gott och blandat-påse när det handlar om religion.

Schemat för den nybakade ministern är tajt, och Dagens intervju sprängs därför in mitt emellan ett framträdande i TV4 om att biståndspengar använts på fel sätt i Tanzania och mötet med ministerkollegor i EU om att införa biltullar mot Kina.

Benjamin Dousa (M) var den stora skrällen då Ulf Kristersson nyligen stuvade om i sin regering, och han kliver in som handels- och biståndsministern och tar över den rollen efter partikollegan Johan Forssell.

Är det bara ett nytt ansikte, eller finns det en ny politisk vision också?

– Det är klart att jag och Johan kommer från samma parti och vi har samma ideologiska plattform. Men just inom biståndsområdet har det skett för lite reformer de senaste 50 åren, och det som han påbörjade har jag för avsikt att fullfölja.

Så även med Benjamin Dousa kommer biståndsfrågor att på ett tydligare sätt att vävas ihop med handelsfrågor, vilket inte kan komma som någon större chock då han nyligen kommer från ett jobb som chef inom näringslivet och innan dess var vd för den marknadsliberala tankesmedjan Timbro.

Men du blir inte kränkt när du bara kallas biståndsminister, vilket hänt flera gånger?

– Nej, verkligen inte. Jag känner ingen prestige i titeln, men rent politiskt finns det stora synergier mellan bistånd och handel. Ukraina är ett bra exempel just nu där vi har militärt stöd, humanitärt stöd och utvecklingsstöd vilket vi också kopplar samman med handel. I Kiev har vi även ett särskilt sändebud för att bygga upp det ukrainska näringslivet.

Den kombinationen hoppas Benjamin Dousa ska fungera i fler länder, även i de som är fattiga och något mer komplexa när det gäller förutsättningar för att driva företag.

– Inget land har lyfts ur fattigdom enbart genom bistånd, utan det är en kombination av bistånd och företagande, säger han.

Fråga om panik

När Benjamin Dousa utnämndes till minister kom snabbt analysen från Expressens politiske kommentator Victor Barth-Kron att civilsamhället och biståndsbranschen nu borde ha fullständig panik, baserat på hans starka fokus på företagande och handel.

Ska civilsamhället vara panikslagna?

– Det tycker jag verkligen inte, vår nya CSO-strategi visar att så inte är fallet, svarar Benjamin Dousa.

Han syftar alltså på regeringens nya strategi som gäller för civilsamhället, där alla organisationer nu direkt ska få ansöka om stöd hos myndigheten Sida. Tidigare har 17 organisationer haft något av en särställning, där vissa av dem också fungerat som mellanhand mellan Sida och andra aktörer.

– Jag har pratat med många civilsamhällesorganisationer som är glada över att de nu får direktkontakt med Sida, något som varit svårt tidigare, säger Benjamin Dousa.

– Vi ska också se till att våra biståndspengar gör största möjliga nytta, att vi kan vattna där det växer.

Mer ”pang för pengarna” är ett uttryck som Benjamin Dousa använder för att beskriva vikten av effektivitet inom biståndet. Han vill också poängtera att den andel av budgeten som går via civilsamhället, på 1,8 miljarder kronor, ligger kvar som tidigare.

Bryt historiken

Men att det behövs reformer är Benjamin Dousa tydlig med. Han förklarar att svenskt bistånd inte reformerats ordentligt sedan 1970-talet och menar att mycket därför har rullat på enbart av historiska skäl. Som att 17 organisationer fått en särställning hos Sida, vilket nästintill gjort vissa av dem till myndighetsutövare då de vidareförmedlar pengar till andra organisationer.

– Det har gjort det svårt att följa en skattekrona, var hamnar den till slut. Så nu lägger vi om biståndet så att det ska vara öppet och transparent där även andra organisationer kan vara med och tävla om pengarna.

Vilken koll har du själv på civilsamhället?

– Framför allt i mina yngre dagar har jag varit väldigt engagerad, jag har varit med och byggt hus för utsatta människor i Mexiko och USA. Jag har varit djupt engagerad i föreningslivet i Järva, som fotbollstränare och jag har hjälpt kvinnor från andra länder att cykla.

Så föreningsliv och civilsamhället, berättar Benjamin Dousa, har han lagt mycket av sin tid på även om han inte varit verksam inom någon biståndsorganisation.

Det är inte ofta man hör dig prata om religion, är du exempelvis med i ett trossamfund?

– Nej, jag är inte med i något trossamfund, däremot är min sambo katolik och vår gemensamma dotter är sedan några månader döpt i Katolska kyrkan, säger Benjamin Dousa.

– I släkten har jag nästan alla världens religioner. Morfar var katolik, mormor var protestant, mamma agnostiker och pappa muslim. Så jag brukar beskriva mig som en gott och blandat-påse.

Svenskt bistånd har länge varit sig likt, oavsett regering, varför är det först nu som reformer sker?

– Väldigt bra fråga som jag tyvärr har svårt att svara på. Många av de reformer vi rullar ut nu borde vara okontroversiella även rent ideologiskt, som att säkerställa att så mycket pengar som möjligt hamnar hos barn och kvinnor som riskerar att svälta eller hos demokratiaktivister, inte i byråkrati eller korrupta fickor.

Men är det viktigt att det finns en skillnad mellan höger och vänster i biståndspolitiken?

– Ja, och på den korta tid som jag varit minister kan jag se två tydliga skillnader. En är att vänsterns svar, i biståndsfrågor och många andra frågor, alltid är att ropa efter mer pengar. Det är generallösningen vad man än ser. Det verkar mindre viktigt att pengarna verkligen hamnar rätt, säger Benjamin Dousa.

– Den andra stora skiljelinjen är att vi vill skapa synergier mellan bistånd och handel.

Så att enprocentsmålet numera är skrotat har han inga problem med och tycker också att det är en märklig politik att ha ett utbetalningsmål kopplat till BNI.

– Så om Atlas Copco skulle sälja mer så måste vi per automatik betala ut mer i bistånd, i stället för att fråga oss vilka länder och vilka saker vi vill stötta, säger Benjamin Dousa.

Hur mycket mindre borde biståndsbudgeten bli?

– Jag står bakom regeringens politik och tycker nivån vi har nu är väl avvägd. Alla partier har gått in med olika ingångsvärden och det är ingen hemlighet att KD och L vill se en stor biståndsbudget och SD en mindre.

Benjamin Dousa säger också att det är viktigt att en regering kan prioritera och inte börja lova allt till alla.

– Vi har även enorma problem på hemmaplan.

Upprustningen av försvaret och ytterligare resurser till polisen för att ta itu med gängen tar han som exempel till varför pengar behöver användas i Sverige och biståndet minskar från 56 till 53 miljarder kronor årligen.

– Med det sagt är Sverige fortfarande ett av världens mest generösa länder. Så vi ska inte ha dåligt samvete för det här, tvärtom.

[ Trots regeringens besked: Sida säger inte upp biståndsavtal - än ]