Nyligen pekades flera kyrkor ut som problematiska under en föreläsning i Västerås om hedersrelaterat våld och förtryck. Håkan Järvå, expert på sekter, är kritisk och förklarar att kristna miljöer inte bör blandas ihop med heder.
– Det är inte hedern i första hand som drabbas i kristna miljöer när någon bryter mot gruppens tabun, säger han till Dagen.
Håkan Järvå är legitimerad psykolog och har arbetat med radikalisering och sekterism i över 15 år. Han har skrivit flera böcker i ämnet, bland annat Sektsjuka, och har dessutom en bakgrund inom Scientologerna. När han får höra att kyrkor såsom Pingstkyrkan och Hillsong har använts som exempel under en föreläsning där hedersrelaterat våld var i fokus – något Dagen berättat om – låter han uppriktigt förvånad.
– De flesta som jobbar med hedersrelaterat våld är skeptiska till denna sammanblandning, säger han.
Enligt Håkan Järvå finns det flera viktiga skillnader mellan å ena sidan miljöer där hedern är ett centralt begrepp, å andra sidan kristna miljöer.
– Heder hänger ofta ihop med klanstrukturer och i dessa kontexter drabbas hela klanen om någon bryter mot reglerna. Det är hela gruppens heder som står på spel och det är gruppens heder som måste återupprättas. Det kan leda till tvångsäktenskap eller fysiskt våld, säger han.
– I kristna miljöer är det vanligtvis inte gruppens heder som riskerar att drabbas när en medlem bryter mot något tabu, utan den individ som bryter mot tabut som råkar ut för repressalier.
Relativiserar hedersvåldet
Håkan Järvå tillägger att hederskulturer finns i stora delar av Mellanöstern och att det involverar såväl kristna som muslimer. Därmed konstaterar han att hederskulturen inte är ett specifikt religiöst fenomen. Han säger att hederskulturer har funnits i tusentals år och att det har tjänat samhällen väl, men att det ofta blir problem när hederskulturer ska samexistera med ett sekulärt samhälle likt det svenska.
– När man blandar ihop hedersvåld och hederskultur med kristna miljöer innebär det att man relativiserar hedersvåldet, något som inte är bra.
Att denna sammanblandning ändå sker hävdar Håkan Järvå ofta beror på en rädsla för att bli anklagad för att vara islamofob. Han säger vidare att risken med att dra in kristna i diskussionen om heder är att man inte ser det verkliga problemet.
Allmänt vedertagen definition saknas
Det finns inte någon allmänt vedertagen definition på vad en sekt är. I två vetenskapliga rapporter av Cecilia Hadding, medicine doktor och forskare vid Umeå universitet, används dock följande definitioner: I den ena beskrivs sekter som “grupper vars medlemmar riskerar att utsättas för social och psykologisk påverkan utöver vad som vanligtvis anses utgöra en naturlig del av interaktioner i sociala kontexter”. I den andra står det att “en sekt är definierad som en stängd kulturell kontext där regler och tvingande kontroll av individen har en potentiellt skadlig effekt”.
I båda rapporterna konstateras att definitionerna i första hand syftar på påverkan och kontroll inom gruppen, inte vilken livsåskådning eller trosinriktning som finns i respektive sammanhang.
En av bilderna som användes under föreläsningen i Västerås hade rubriken ”Sekter och sektliknande kontexter i Sverige”. På bilden räknades ett tiotal religiösa grupper upp, däribland Knutby och Scientologerna, men också ”Pingst m.fl,” och Hillsong. Även denna sammanblandning ifrågasätter Håkan Järvå. Han noterar att det i och för sig finns individer som har farit illa i kyrkorna, men han har samtidigt svårt att se hur kyrkorna skulle uppfylla kriterierna för att vara sektliknande kontexter.
[ Fredrik Wenell: Råder det verkligen hederskultur i frikyrkan? ]