Förföljda kristna lyfts fram när regeringen gör om biståndet

Den tidigare hierarkin bland biståndsorganisationer ska rivas ned, nu presenterar regeringen sin nya strategi för civilsamhället, som de menar kommer att vara mer rättvis och transparent. Strategin presenteras samtidigt som kritiken är omfattande från många aktörer inom civilsamhället.

Det är nya tider nu. Med Moderaterna vid rodret håller svenskt bistånd på att förändras och nu har även en ny minister tagit vid, Benjamin Dousa (M).

Men vissa saker är som vanligt. Exempelvis att regeringen i positiva ordalag vill lyfta fram civilsamhällets organisationer där de betonar hur viktiga de är i kampen mot fattigdom och orättvisor. Den här gången sker det i samband med att regeringen lanserar en ny strategi för civilsamhället som ska gälla åren 2025 till 2029.

Även om den positiva retoriken är sig lik från tidigare så blåser det samtidigt förändringens vindar. För i den nya strategin presenteras också en ny modell för hur samarbetet mellan Sida och enskilda biståndsorganisationer ska fungera.

Störta hierarkier

”Den tidigare modellen har byggt på att bara en liten grupp, på förhand etablerade, biståndsorganisationer har fått stöd av Sida, med hierarkier mellan aktörerna som följd”, skriver regeringen i sitt pressmeddelande där den nya strategin presenteras.

De syftar på de 17 organisationerna som haft ett speciellt avtal med Sida (SPO-avtal) och som andra organisationer fått vända sig till om de velat ha statligt stöd. 3 av dessa 17 organisationer vilar på kristen grund, Diakonia, Act Svenska kyrkan och Svenska missionsrådet (SMR).

Nu ska alla som vill få söka ekonomiskt stöd göra det direkt via Sida, inte via någon annan organisation, med syfte att skapa ett mer rättvist och ett mer transparent system.

Viktigt nå fram

Ansvarig minister Benjamin Dousa (M) presenterar hur han tänker om det här på plattformen X.

”Hittills har biståndet genom civilsamhället gått via ett fåtal organisationer, som haft en särskilt privilegierad relation med Sida. Så kan vi inte ha det. Nu får fler organisationer möjlighet att teckna direktavtal med Sida. Då fångar vi upp outnyttjad potential”, skriver ministern.

”Inga mellanhänder eller långa transaktionsled. Svenska folket förtjänar att veta vart deras skattepengar hamnar och att de når människor i fattigdom och aktivister. Därför gör vi nu om biståndet som fördelas genom det civila samhällets organisationer.”

Utsatta kristna omnämns

Även om biståndsbudgeten i sin helhet sänks, från 56 till 53 miljarder kronor årligen, så kommer själva anslaget till civilsamhällets olika organisationer att ligga kvar på samma nivå som förut, cirka 1,8 miljarder kronor.

I den nya strategin går det att läsa att om man som organisation vill ha stöd för sina biståndsprojekt så är det fyra principer man ska förhålla sig till – deltagande, icke-diskriminering, ansvarsutkrävande och öppenhet.

Regeringen skriver också att insatserna ska gå till bland annat fattigdomsbekämpning, utbildning och förbättrad hälsa. Men civilsamhällets bistånd ska även användas till att bekämpa förtryck, ”inklusive mot kristna och andra religiösa minoriteter”.

Delade åsikter

Hur den nya strategin tas emot av civilsamhällets aktörer återstår att se. Hittills har regeringens reformer mötts med skarp kritik, inte minst från de kristna biståndsorganisationerna.

– En katastrof, var exempelvis omdömet från Mattias Brunander från Diakonia, i Dagens tidigare rapportering.

Bland annat handlar kritiken om att det just nu råder en stor osäkerhet då alla organisationer ska ansöka om Sidamedel på nytt. Det gör det svårt att planera långsiktigt, då man inte vet vilka resurser man har att röra sig med i framtiden.

Men det finns också de som jublar åt den förändring som nu sker. En av dem är Peter Wennblad, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som nyligen gjort en granskning av det svenska biståndet som förmedlas via Sida. Han har kommit fram till att man i flera fall överdrivit effekterna av vad biståndet gjort för nytta och att det råder en jävssituation i branschen där alla känner alla och där chefer kan hoppa runt mellan organisationer och myndigheter utan problem.

Han använder ett populistiskt ord som ”klägg” för att beskriva branschen och har uttryckt sig som att det är dags att ”dränera träsket”. När nu den nya strategin presenteras är han själaglad och säger att regeringen i och med detta avskaffat ”biståndsklägget” och en politik där jäv, dålig transparens och stora risker för korruption var vanligt.

[ ”En katastrof” när Sida lägger om biståndet – drabbar kristna aktörer ]