Behovet av en myndighet som hanterar religionsfrågor och bidrag till trossamfund finns kvar. Men den myndighet som sköter det just nu, SST, ska läggas ned och i stället inkorporeras i MUCF.
Staten har en viktig uppgift i att låta varje skattekrona användas på rätt sätt. Därför kommer nu beskedet, presenterat i en debattartikel i Svenska Dagbladet, att tre myndigheter ska läggas ned. Bland annat handlar det om Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, som sköter om bidragshantering till alla trossamfund förutom Svenska kyrkan.
SST är också en expertmyndighet i frågor som berör religion och ser till att hämta in relevant statistik som då och då presenteras i olika rapporter.
Det arbete som SST nu genomför kommer i stället att införlivas i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Oron för vad detta kan innebära har redan förts fram, bland annat att trossamfunden riskerar att osynliggöras och viktig kompetens gå förlorad, vilket Sveriges kristna råd, SKR, menade i sitt remissvar nyligen.
Kompetens kvar
Isak Reichel är i dag myndighetschef på SST.
– Motivet med en sammanslagning är inte att man ska göra saker annorlunda, utan vi noterar att politikerna vill att verksamheten ska fortsätta oförändrad, säger han till Dagen.
Han hänvisar också till skrivningarna i budgetpropositionen, där det står tydligt att det arbete som SST gör fungerar bra och att man värnar den kompetens som finns. Men arbetet med bidrag till trossamfund och övriga frågor som myndigheten arbetar med ska ändå inkorporeras i MUCF, i syfte att effektivisera det.
[ Sveriges kristna råd varnar: Trossamfunden kommer att osynliggöras ]
Nytt center
Utöver detta föreslår regeringen att det ska bildas ett center för trossamfundsfrågor, som ska se till att kompetensen bevaras intakt. Utgångspunkten är att de organisatoriska förändringarna ska vara klara den 1 januari 2026.
Isak Reichel berättar att man på kontoret, som ligger i Ekumeniska centret i stockholmsförorten Alvik, inte är särskilt orolig. Några nedskärningar verkar inte vara att vänta, inte heller någon flytt till Växjö där MUCF har sitt huvudkontor.
– Vi kommer att slås ihop till en organisation, men trossamfundverksamheten ska troligtvis vara kvar i Stockholm eftersom man då kan bevara kompetens och verksamhet, berättar han.
Så ni byter bara ut namnskylten på dörren, eller vad då?
– Det kommer säkert att bli andra skillnader också, det vet vi inte än. Men det är svårt och komplicerat att bygga ihop myndigheter. Regeringen uttrycker också ett hopp om effektiviseringar.
Isak Reichel kommer heller inte att kunna titulera sig myndighetschef efter sammanslagningen, vilket är den enda tjänst som han i nuläget vet kommer att försvinna. Han berättar också att det inte är säkert att de kommer att få vara kvar i Alvik, i samma hus där flera kristna samfund och organisationer i dag har sina huvudkontor.
– Vi vet inte så mycket om hur det kommer att bli, det kommer vi att ta reda på under det dryga år som är kvar.
Demokrativillkor införs
I sin budgetproposition skriver regeringen också om de nya krav som gäller för bidrag i och med att det införs ett demokrativillkor vid nyår, nya regler som samfund förväntas leva upp till. I budgeten ges också en liten pik till SST. Myndigheten, menar man, har inte lyckats leva upp till det krav som ställts i regleringsbrevet när det handlar om att säkerställa att samfund som får bidrag står upp för de värderingar som samhället vilar på.
Summan för bidrag till trossamfund budgeteras till 82 miljoner kronor, vilket ligger fast sedan tidigare år. Mer pengar skjuts också till för säkerhetsåtgärder, bland annat går tio miljoner kronor extra till Judiska centralrådet.
---
Fakta: Stöd till trossamfund
- Svenska kyrkan och övriga trossamfund i Sverige hanteras av staten på olika sätt, både av historiska skäl och för att Svenska kyrkan är så pass mycket större än alla andra.
- Svenska kyrkan har en egen lagstiftning och får inte statliga bidrag på samma sätt som andra trossamfund.
- Myndigheten SST hanterar övriga trossamfund, där nu demokrativillkor införs för att ta emot statliga bidrag.
- Enligt regeringens budget finns det 848 908 betjänade i dessa samfund, där några av de största är Katolska kyrkan, pingströrelsen och Equmeniakyrkan.
---
