Att Sverige minskar sitt internationella bistånd när kriserna ökar globalt är kortsiktigt och helt fel väg att gå. Det säger Act Svenska kyrkan och Läkarmissionen, dagen efter beskedet om att regeringen krymper biståndsbudgeten med 3 miljarder kronor om året.
– Det ger helt fel signaler till omvärlden, säger Erik Lysén, direktor för Act Svenska kyrkan.
Sveriges internationella bistånd ska minska från 56 miljarder kronor om året till 53 miljarder kronor, förklarade regeringen på tisdagen. Det gör att biståndet i praktiken kryper allt längre under det som varit ett mål för tidigare regeringar, nämligen att andelen ska ligga på 1 procent av BNI, bruttonationalinkomsten.
Niclas Lindgren, direktor för Pingstmissionens utvecklingssamarbete, PMU, är inte förvånad över sänkningen.
– Först övergavs enprocentsmålet som legat fast i decennier. Nu tar regeringen alltså ytterligare ett steg, där nuvarande årlig ram på 56 miljarder per år minskas ytterligare från 2026. I takt med att Sveriges ekonomi växer är risken överhängande att vi snart inte ens når upp till FN:s golv på 0,7 procent, säger han till Dagen.
Att förändringen varit väntad gör inte beskedet lättare att ta, menar Erik Lysén, direktor för Act Svenska kyrkan.
– Givet de stora globala utmaningarna, med överlappande områden med svåra humanitära kriser, som i Sydsudan, Gaza och Ukraina, och väldigt svåra situationer på andra håll, ger det helt fel signaler till omvärlden att sänka biståndet, säger Erik Lysén, direktor för Act Svenska kyrkan, till Dagen.
”Förvånad och bestört”
Starka reaktioner kommer även från Siri Bjerkan Karlsson, som leder Adventisternas biståndsorganisation ADRA Sverige.
– Världen står i brand, vi vill inte att det skall komma migranter till Sverige och så sänker vi biståndet? Det blir inte förståeligt för en vanligt tänkande människa, uppger hon för Dagen.
Charlotta Norrby är generalsekreterare för Svenska missionsrådet, SMR, som är en paraplyorganisation för kristna biståndsaktörer.
– Jag är förvånad och bestört. Såsom situationen i världen ser ut just nu är det tid att höja biståndsnivån, inte sänka den, säger hon till Dagen om tisdagens besked.
– Sverige kan förstås inte avhjälpa alla kriser i världen, men att minska vårt engagemang riskerar att få mycket negativa konsekvenser för många människor som lever i svåra humanitära situationer, fattigdom och förtryck. Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller bistånd. Om vi sänker nivåerna nu finns även risk att andra länder följer efter, vilket ytterligare skulle förvärra konsekvenserna.
När Jan Egeland, generalsekreterare för den Norska flyktinghjälpen, intervjuades i Sveriges radio på tisdagen, framhöll han att flera länder drar ned sitt bistånd i ett läge när fler människor än någonsin tidigare på flykt och i behov av hjälp.
– Det ökar inte i takt med behovet, och det betyder att kvinnor, barn och minoriteter lämnas ensamma med sina öden, sa han i Studio Ett.
[ Frida Park: Uppenbart vilket parti som egentligen styr regeringens politik ]
Oklart var minskningen tas
Än så länge är det oklart vilka delar av biståndet som kommer att påverkas av nedskärningen.
– För oss är det viktigt att man inte tillämpar osthyvelprincipen när sänkningen genomförs, så att medlen till civilsamhället och stödet till bortglömda konflikter inte minskar. Detta får inte slå mot de människor som har de största behoven, säger Läkarmissionens generalsekreterare Josephine Sundqvist till Dagen.
– När vi nu ger en så stor allokering till Ukraina och närområdet måste vi säkerställa att vi inte glömmer andra konflikter, och låter länder som Somalia och Sudan, där Sverige har bilaterala strategier, betala priset.
Hon pekar på att svensk ekonomi går mot en återhämtning efter en lågkonjunktur, samtidigt som världen står inför svåra humanitära katastrofer.
– En biståndssänkning är väldigt olyckligt i en sådan ekvation.
”Kortsiktigt resonemang”
När den nye biståndsministern Benjamin Dousa (M) förklarade sänkningen ställde han biståndet mot ”de investeringsbehov vi har på hemmaplan”.
– En stats viktigaste skyldighet är gentemot sina egna medborgare, sa han till TT.
Det är ett kortsiktigt resonemang, menar de kristna biståndsaktörerna.
– Det handlar om politiska prioriteringar av den typ som Sverige tidigare inte har gjort i det här sammanhanget, säger Erik Lysén vid Act Svenska kyrkan.
– De humanitära kriserna, människors flykt och tillbakagången av demokrati i omvärlden kommer inte att försvinna för att vi fokuserar på Sverige och blir mer navelskådande. Att genom ett högt bistånd investera i andras välfärd och ge människor ett bättre utgångsläge i sina egna hemländer borde vara något som alla parterna i regeringen borde kunna stå bakom och som dessutom gagnar Sveriges egen säkerhet.
Niclas Lindgren på PMU undrar om inte det starka politiska fokuset på svensk välfärd “visar på en förändring i världsbild, människosyn och självbild”.
– Självklart ska vi ständigt arbeta med att effektivisera biståndet, men förändringsarbetet måste kunna ske utan att biståndet minskas. Världens problem måste vi lösa tillsammans, och det som sker i andra delar av världen påverkar också oss, säger han.
“Backar från globalt ansvar”
Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen, menar att Sverige riskerar att inte kunna uppfylla sina internationella åtaganden när biståndsnivåerna sänks.
– Den svenska regeringen skulle kunna verka för en värld som är tryggare för oss alla, men i stället väljer man att backa från sitt globala ansvar, säger han i en kommentar till Dagen.
– Det syns på område efter område i politiken. Klimat, fredsarbete, bistånd, jämställdhet, handel och inte minst att våga ställa krav på företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter.
