Biståndet sänks från 56 miljarder kronor per år till 53 miljarder, men det hade kunnat bli betydligt lägre. Det säger KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, som menar att deras förhandlare gjort allt de kan för att hålla emot.
Inför valet 2022 lovade både Kristdemokraterna och Liberalerna att behålla enprocentsmålet i biståndet. Men det är ett löfte som de inte har kunnat hålla. Frågan ägs dessutom av Moderaterna, som med minister Johan Forssell och numera Benjamin Dousa påbörjat ett förnyelsearbete som hittills visat sig vara impopulärt bland biståndsorganisationerna.
I denna förändring har också enprocentsmålet skrotats. Till en början lades en fast budgetram fast på 56 miljarder kronor årligen. Inför årets budget kommer nyheten att summan sänks med tre miljarder kronor per år till 53 miljarder, med start år 2026.
Kämpat i förhandling
– Jag kan förstå besvikelsen, säger Gudrun Brunegård (KD), biståndspolitisk talesperson, till Dagen.
– Men samtidigt ska man veta att hade inte vi i KD varit med, då hade summan hamnat betydligt lägre. Partiets politik är att nå upp till enprocentsmålet och vi har kämpat för det i förhandlingarna.
Hur lågt hade nivån kunnat sjunka?
– Det ska jag inte avslöja. Men det var ett avsevärt lägre utgångsläge. Våra förhandlare har gjort ett gigantiskt arbete.
Nu är alltså biståndsbudgeten fastslagen för fyra år framöver.
Kan ni då verkligen gå till val om två år på att återinföra enprocentsmålet?
– Absolut. Det är vår målsättning. Jag har ändå tilltron till att när man ser att biståndet är effektivt och att mindre pengar spiller iväg på administration och risk för korruption så ska det även öka biståndsviljan hos de partier som vill ha en lägre nivå, med tanke på de behov som finns i världen.
Gudrun Brunegård vill också poängtera att trots denna sänkning så är Sverige fortfarande i världsklass, som ett av fem länder som uppfyller FN:s mål om 0,7 procent av BNI, bruttonationalinkomsten, i bistånd.
– Sedan är det viktigt att se helheten, säger Gudrun Brunegård.
Avdrag på ingång
Bland annat vill hon lyfta fram en reform som är på ingång där företag och föreningar ska kunna få skatteavdrag när de ger bistånd, vilket man hoppas ska göra att mer pengar strömmar in, även om det inte sker från statskassan. Gudrun Brunegård säger också att det i närtid kommer ett regeringsbeslut om bistånd som hon tror att många organisationer i civilsamhället kommer att bli glatt överraskade över, även om hon i just nu inte kan gå in på vad det handlar om.
[ Kristna aktörer: Kortsynt att minska biståndet ]
---
Fakta: Enprocentsmålet
- Sverige har under lång tid haft som politik att en procent av bruttonationalinkomsten, BNI, ska gå till bistånd.
- Den borgerliga regeringen i samarbete med SD har lagt om kursen och i stället lagt fram en fast summa, 56 miljarder kronor per år, vilket blev cirka 0,88 procent av BNI.
- Nu kommer beskedet att det sänks till 53 miljarder per år, med start år 2026.
- Hur många procent av BNI biståndet som kommer att bli kan vara svårt att veta, eftersom vi inte vet hur mycket ekonomin som helhet växer alternativt krymper.
---
