Trossamfund har en unik särart och kan inte behandlas som vilka organisationer inom civilsamhället som helst. Så resonerar Sveriges kristna råd (SKR) i sitt remissvar som varnar för att unik kompetens kan gå förlorad om ”religionsmyndigheten” SST slås ihop med MUCF.
I grund och botten har Sveriges kristna råd (SKR) inga uppfattningar om hur regeringen organiserar sin förvaltning. Men, den som läser just det här remissvaret kommer få svårt att slå ifrån sig tanken att det inte är ett försvarstal för myndigheten SST:s existensberättigande.
SST (Myndigheten för statens stöd till trossamfund) är alltså en liten expertmyndighet som enbart arbetar med frågor som rör trossamfund, bland annat genom att samla in statistik och distribuera statliga bidrag. De tar också fram rapporter och är en viktig aktör i dialogen mellan stat och olika samfund.
Nu är alltså myndigheten hotad. Regeringen har aviserat att de vill minska på antalet myndigheter och har föreslagit att SST ska slås ihop med MUCF, en myndighet som arbetar med civilsamhällets organisationer på ett bredare plan.
Varnar för konsekvenser
Sveriges kristna råd (SKR) skriver visserligen inte rakt på sak att de motsätter sig denna hopslagning, men gång på gång höjer de en varningens finger för vad som riskerar att gå förlorat om regeringen fullföljer sina planer. SST är nämligen lillebror i sammanhanget och därmed finns en uppenbar risk att dess unika röst och kompetens kommer att försvinna vid en hopslagning.
Vad SKR i sitt remissvar återkommer till flera gånger är att trossamfund är inte som vilken annan organisation i civilsamhället som helst. De beskriver en självbild som rymmer en viss spänning inom sig, att kyrkor och samfund dels ser sig som en självklar del av civilsamhället, men också att man har en egen särart och särskild karaktär som därför också kräver en viss sorts kompetens.
”Därför anser vi att det behövs en religiös läskunnighet, inklusive kunskap om religionsfrihetens långtgående skydd av samfundens autonomi”, skriver SKR i sitt remissvar, underskrivet av generalsekreterare Sofia Camnerin.
En nedprioritering
Risken, som SKR ser det, är att trossamfundens perspektiv kommer att osynliggöras om man slår ihop de båda myndigheterna. De beskriver också att flera av dess medlemskyrkor är oroliga för att samfundsfrågorna kommer att nedprioriteras.
”Sveriges kristna råd och våra medlemskyrkor är förstås angelägna om att trossamfundens roll och plats i samhället synliggörs. Vi anser samtidigt att detta principiellt kan och behöver göras oavsett myndighetsstruktur”, skriver SKR.
Kompetens viktigast
Det viktigaste, enligt SKR, är alltså inte vilka myndigheter som finns, utan att staten måste se till att den unika kompetens som byggts upp i religionsfrågor tack vare SST måste bevaras.
”Det kan finnas ett visst symbolvärde i hur regeringen strukturerar sin förvaltning. Ett eventuellt införlivande av SST:s nuvarande uppgifter under MUCF:s nuvarande organisationsbeteckning kan medföra att trossamfunden rent begreppsmässigt osynliggörs i myndighetssverige. Regeringen bör vidta åtgärder för att minska den risken”, skriver SKR.
Arbetsgrannar
Värt att notera är att SST i dag är placerad i Ekumeniska centret i stockholmsförorten Alvik, där också SKR har sitt huvudkontor, liksom flera kristna samfund och organisationer. MUCF har sina lokaler i småländska Växjö.
[ Trossamfunden rädda att slukas när myndigheter slås samman ]
---
Fakta: Demokrativillkor
- Vid årsskiftet införs nya demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället.
- Dagen har främst skrivit om hur det här påverkar trossamfunden, men demokrativillkoren införs alltså på bredare front.
- Både SST och MUCF kommer att behöva hantera detta, vare sig de slås ihop eller inte.
---
