Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan hoppas kunna fördjupa det ekumeniska samarbetet mellan sina församlingar. I höst möts en grupp från kyrkornas högsta ledningar för att inleda dialogen.
Biskop Sören Dalevi i Karlstads stift är en av representanterna för Svenska kyrkan i samtalen som ska inledas, och som kyrkostyrelsen i Svenska kyrkan nu har beslutat att delta i. Detta efter ett brev från Equmeniakyrkans styrelse som kom i våras.
Det handlar om en fördjupad ekumenisk överenskommelse mellan samfunden – en mer ingående kyrkogemenskap.
– Vi vill att det ska vara enkelt att samverka lokalt, och enkelt att ersätta varandra när det behövs i lokala situationer, säger Karin Wiborn, kyrkoledare för Equmeniakyrkan.
– Vi vill framför allt svara mot Kristi kallelse till enhet.
Olika typer av samarbeten
Det finns redan en ekumenisk överenskommelse mellan Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan på nationell nivå. Den upprättades 2016 och ligger till grund för att lokala församlingar sedan ska kunna skriva samverkansavtal. På en del orter i landet kan sådana avtal i dagsläget handla om ett ganska löst samarbete, med ett par gemensamma gudstjänster per år, medan församlingar på andra håll jobbar närmare varandra.
– På vissa håll fungerar det väldigt bra och på andra håll inte lika bra, säger Karin Wiborn.
– Allra mest långtgående sker det i så kallade samarbetskyrkor, även om de inte är så många, uppger Magnus Evertsson, ekumenisk handläggare på Svenska kyrkans kansli i Uppsala.
Nattvard, dop och ämbete
Präster och pastorer i de båda kyrkorna kan redan få utföra dop och nattvard hos varandra och delta tillsammans i gudstjänster när lokala avtal finns. Internationellt samverkar kyrkosamfunden bland annat i Kyrkornas världsråd.
Men i dagsläget har man inte det som brukar kallas ”full kyrkogemenskap” – utan bara delar av en sådan – och ibland beskrivs att ”krångligheter” uppstår i samarbetet. Pastorer som har blivit ordinerade i Equmeniakyrkan kan exempelvis inte enkelt bli präster i Svenska kyrkan.
Synen på dopet, nattvarden och ämbetena kommer med stor säkerhet vara ämnen för samtalen framöver.
– Längst fram finns full kyrkogemenskap. Men om det är dit vi kan nå är omöjligt att säga i det här läget, säger Magnus Evertsson i Svenska kyrkan.
Det är inte ovanligt att den här typen av dialoger mellan kyrkosamfund kan ta flera år.
Mer etablerad kyrka i dag
Equmeniakyrkan skriver i sitt brev att de hoppas på en kyrkogemenskap som motsvarar nivån som tidigare fanns mellan Svenska kyrkan samt två av de tre bildarkyrkorna, Metodistkyrkan och Svenska Missionskyrkan.
Med Svenska baptistsamfundet blev någon ekumenisk överenskommelse aldrig verklighet innan Equmeniakyrkan bildades, även om samtal kring samverkan fördes. Åsiktsskillnader fanns framför allt i dopfrågan.
Också i Equmeniakyrkans tidigare samtal med Svenska kyrkan var dopfrågan en svårighet eftersom en del tidigare baptistförsamlingar ville ha kvar möjligheten att troendedöpa vuxna som redan blivit döpta som barn.
Equmeniakyrkan motiverar sin nya uppvaktning av Svenska kyrkan med att samfundet i dag är en ”mer etablerad kyrka med fördjupad självförståelse” än förra gången, 2016. Då rådde en viss osäkerhet kring Equmeniakyrkan som en relativt ny kyrka med ”flera tolkningstraditioner som sammanfördes till en enhet”, skriver man.
– Ett fördjupat avtal kan ge oss större frimodighet att samverka på djupet och för att göra det bästa för vårt samhälle. Men riktigt vad det leder fram till vet vi inte i dagsläget, säger Karin Wiborn.
---
Fakta: Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan
- Equmeniakyrkan är näst största traditionella frikyrkan, med cirka 58 000 medlemmar.
- Svenska kyrkan är den lutherska folkkyrkan med drygt 5,5 miljoner medlemmar.
---
