Allmänna arvsfonden, som hanterar arv efter personer utan arvingar och testamente, fick tidigare i år svidande kritik från Riksrevisionen. Men regeringen följer inte rekommendationen att avveckla Arvsfonden, även om kontroller och granskning ska skärpas.
I sin granskningsrapport från mars i år pekade Riksrevisionen på en rad brister hos Allmänna arvsfonden, som under 2022 betalade ut 780 miljoner kronor i bidrag till olika ändamål som regeringen vill främja.
Bland annat, påpekade Riksrevisionen, fick Allmänna arvsfonden in mer pengar än den hann dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansökte om bidrag var otillräcklig. Bristerna ansågs så allvarliga att man rekommenderade regeringen att ”påbörja en avveckling av Allmänna arvsfonden samt ta fram en ny ordning för att hantera arven efter avlidna utan arvingar eller testamente”.
Så blir det dock inte – åtminstone inte nu. I den skrivelse som överlämnades till riksdagen förra veckan konstaterar regeringen att Riksrevisionen utgick från ett begränsat underlag i sin granskning, och att perioden med ett lägre antal ansökningarna om stöd sammanföll med covid-19-pandemin. Därför, menar regeringen, skulle ”en fördjupad analys behöva föregå en eventuell process med målet att avveckla eller på andra sätt förändra systemet med Allmänna arvsfonden”.
Däremot ligger Riksrevisionens slutsatserna till grund för det arbete som redan påbörjats från regeringens sida, och som handlar om att stärka kontroll- och granskningsfunktioner hos ansvariga myndigheter och att öka fördelningen av stöd ur fonden.
Hundratals projekt
Allmänna arvsfonden finansierar varje år hundratals projekt som har som mål att stärka barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.
Ett arbete på kristen grund som byggts upp tack vare arvfondsmedel är Ulriksbergskyrkans sociala satsning Neighbourhood i Växjö.
– Medlen har haft stor betydelse för oss dels ekonomiskt, men också med tanke på konceptutveckling och annat förarbete, förklarar verksamhetsledare Jonathan Ekros för Dagen.
Den del av arbetet som finansierades av Arvsfonden startade som ett projekt i november 2019 och avslutades i december 2022. Målsättningen var att ge ungdomar mellan 13–21 år förbättrade skolresultat, utbildning, ledarträningar och ökade möjligheter att få arbete och en väg in i föreningslivet.
Neighbourhood hör till de verksamheter som har levt vidare också efter att Arvsfondsprojektet avslutats. Att arbetet ska kunna leva vidare utan stöd är en förutsättning för alla projekt som finansieras av Allmänna arvsfonden, men det uppfylls i själva verkat av ungefär hälften av projekten.
Dagen har också berättat om att det kristna ungdomsförbundet Equmenia har fått 3 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att utveckla en modell för samtal som ska stärka ungas psykiska hälsa.
Ett annat pågående projekt med kristen anknytning är Meningen med oss, som drivs av Svenska kyrkan i Solna. Här är målet att på olika sätt, och i samarbete med bland annat sjukvården, stärka det psykosociala stödet för barn och unga som lever med livslånga sjukdomar.
[ Debatt: Bra om kusiner får arvsrätt – och Allmänna arvsfonden färre miljoner ]
