Nyheter

Tyska kyrkor varnade för högerextrema AfD: Blev ändå valvinnare

Katolska och protestantiska kyrkoledare gjorde undantag från regeln att inte blanda sig i partipolitik: Har varit mycket tydliga i sina varningar.

Det tyska ytterhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD) gjorde succé i två delstatsval i söndags. Ändå hade landets kyrkor gjort ett undantag från regeln att inte vara partipolitiska och på olika sätt markerat och argumenterat mot partiet, som beskrivs som ett hot mot demokratin.

Händelsen beskrivs som historisk. Alternativ för Tyskland (AfD) har slagit igenom på allvar i tysk inrikespolitik efter att ha blivit det största partiet i delstaten Thüringen och näst störst i Sachsen. Med sin retorik om stängda gränser och deportation av flyktingar stämplas det i regel som högerextremt och partiets framväxt har skapat en stor debatt, inte minst med tanke på Tysklands nazistiska förflutna.

Varnar för partiet

De stora kyrkorna i Tyskland har på flera sätt markerat mot AfD den senaste tiden, något som hör till ovanligheten då kyrkan sällan vill ta ställning när det kommer till partipolitik. Men Katolska kyrkan har varit mycket tydlig. Redan i februari, innan det stundande EU-valet, gick flera biskopar ut och varnade troende för att rösta på AfD. I flera fall har man också gått till handling, exempelvis genom att utesluta AfD-politiker från olika förtroendeuppdrag inom kyrkan.

De protestantiska kyrkorna har också stämt in i kören, exempelvis genom uttalanden om att högerextremism inte är kompatibelt med kristen tro. Även judiska och muslimska samfund har gjort liknande markeringar.

Kyrkor beklagar resultatet

Men det hjälpte alltså föga. AfD har rusat fram i de båda valen och opinionsmätningar tyder på att partiet inom kort även kommer att dra det längsta strået i det kommande valet i Brandenburg.

Valresultatet har fått flera kyrkoledare att gå ut och beklaga sig över högerextremismens framväxt.

”Det faktum att människor med invandrarbakgrund nu är oroliga för sin säkerhet, att många människor på allvar överväger att lämna Thüringen eller att företag ifrågasätter sin framtid här är oacceptabelt”, kommenterar exempelvis de katolska biskoparna i den berörda delstaten, enligt Katolisch.de.

Från protestantiskt håll kommer liknande tongångar.

– AfD utgör en fara för demokratin, säger Thorsten Latzel, ledare inom den evangeliska kyrkan.

På sitt Instagramkonto håller han ett långt anförande där han argumenterar för att AfD:s politik inte överensstämmer med det som kyrkan tror på.

Färre går till kyrkan

Så har de tyska kyrkorna helt misslyckats med sitt försök att påverka den tyska inrikespolitiken? Frågan ställs av den katolska tidskriften The Pillar efter att grundligt ha beskrivit hur kyrkorna på olika sätt försökt mota bort AfD från inflytande.

Svaret blir hängande i luften, och tidskriften poängterar att både Thüringen och Sachsen ligger i östra Tyskland som tidigare styrdes av det kommunistiska DDR. Här har det sedan länge funnits en grogrund för populistiska partier, här är betydligt färre invånare medlemmar i trossamfund och färre personer än i övriga delar av landet deltar i gudstjänstlivet, vilket kan vara en anledning till att kyrkoledarnas varningar för AfD inte fick gehör.

Trots AfD:s framgångar i de båda delstatsvalen så kommer partiet troligtvis att hållas borta från makten ändå. För övriga partier gör nu vad de kan för att hitta politiska lösningar som ska minska högerextremisternas inflytande. Problemet är att det finns ytterligare ett kontroversiellt parti som vuxit sig starkt och som vissa kyrkoledare också börjat varna för. Det handlar om ett parti på den yttersta vänsterkanten, BSW, som liksom AfD är kraftigt emot invandring och som dessutom vill stoppa stödet för Ukraina.

---

Fakta: Val i Tyskland

  • I Tyskland håller man val på olika nivåer vid olika tillfällen.
  • Det nationella valet sker vart fjärde år, och nästa val är inplanerat till september 2025. Just nu sitter en koalition vid makten som leds av socialdemokraten Olaf Scholtz.
  • Tyskland är indelat i 16 förbundsländer, eller delstater, som i sin tur har ett visst självbestämmande med egna demokratiska val.

---

Fler artiklar för dig