2019 genomfördes de första ”Det finns hopp”-kampanjerna, i Sävsjö, Piteå och på Tjörn. Tusentals människor besökte tältmötena och flera hundra uppgav att de blivit kristna. Frågan är: Vad hände sedan?
”Genomslaget för evangelisationssatsningen ’Det finns hopp’ blev stort”, skrev Dagen några veckor efter kampanjernas avslut 2019.
– Det är nu arbetet börjar, det är så vi ser det. Uppföljningen av personer som blev frälsta är det mest väsentliga, sa koordinatorn för kampanjen på Tjörn, Mathias Färdigh, som berättade att drygt 200 personer utan tidigare koppling till någon kyrka hade sagt att de blivit kristna.
Även i Sävsjö var det många som gick fram när Sebastian Stakset eller någon av de andra talarna bjöd in till att ta emot Jesus. Evangelisationssatsningen i Sävsjö fortsatte sedan under hösten med möten i samma stil en gång i månaden.
Vet du hur det har gått för alla de som uppgav att de blivit kristna?
– Tyvärr kom ju covid strax efter årsskiftet och där tappade vi nog i stort sett vår del av den lokala skörden. Det kanske kom någon eller några till de lokala församlingarna som en direkt skörd från tältet. Men det är ju alltid den svåraste biten, att hålla fast i dem efteråt, säger Peo Svensson, pastor i församlingen Guds kraft och lokal koordinator för kampanjen.
Att han inte kan svara på hur det har gått för de 250–300 personer som lämnade in kontaktkort beror också på att många kom från andra delar av landet. Dessutom tror Peo Svensson att en del personer gick fram i stundens hetta men sedan inte ville gå vidare.
Men trots att de lokala församlingarna inte har fyllts med nya människor, är hans eftersmak av kampanjen god.
– Det är något av det bästa och häftigaste vi har fått vara med om. När det händer något så stort på ett litet ställe som Sävsjö så ger det inte bara avtryck där och då, utan etablerar de kristna församlingarna i folks medvetande. Sedan betydde det väldigt mycket för gemenskapen mellan församlingarna här att vi gjorde det här tillsammans.
Piteå: Ingen tillströmning av nya människor
I Piteå var det prästen Linnéa Vikström, ordförande i styrelsen för Piteå kristna råd, som samordnade kampanjen.
Vad tänker du om satsningen så här fem år senare?
– Ja, vad tänker jag? Jag tänker att de lokala församlingarna blev inspirerade, både av själva mötena och det samarbete vi hade kring dem. Sedan är min bild att det inte fick så stor effekt, att vi som lokala församlingar inte upplevde någon tillströmning av nya människor som resultat av mötena.
[ Tältkampanj i Jönköping: "Då är vi så nära himlen som det går" ]
De omkring 200 personer som hade lämnat in kontaktkort bjöds in till efterträffar. Men Linnéa minns att det var väldigt få som kom, om någon alls. Hon är samtidigt noga med att poängtera att det inte går att svara på vad som har hänt i var och en av dessa människors liv.
Själv är hon inte besviken över att de yttre resultaten uteblev, eftersom hon redan före kampanjen inte hade någon förväntan om att det skulle leda till någon stor församlingstillväxt.
– Jag trodde inte att sekulariserade, icke-kristna svenskar skulle bli kristna i massor under ett tältmöte med Sebastian Stakset. Å andra sidan tänker jag inte att det var negativt att kampanjen genomfördes. Det var stärkande för det ekumeniska samarbetet och det var peppigt att samlas och fira gudstjänster i stort format på en offentlig plats. Sedan fanns det ju i stort en viss förväntan – eller i alla fall förhoppning – om att många skulle komma till tro och bli med i församlingarna. Men det var inget jag personligen förväntade mig även om det självklart hade glatt mig om det blivit så.
[ Sam Wohlin: Är det bättre att vi isolerar oss i introvert kyrklig verksamhet? ]
Tjörn: Uppföljningsarbete utmanande
Hur gick det då på Tjörn, där det liksom i Sävsjö och Piteå var ett par hundra personer som lämnade in kontaktuppgifter? När Dagen når kampanjkoordinatorn Mathias Färdigh har han svårt att svara på den frågan eftersom han själv inte var involverad i uppföljningsarbetet. Men i den församling han tillhör, Betelförsamlingen på Klädesholmen, var det så vitt han vet bara en person som kom dit via tältmötena.
– Jag vet att hon var runt i lite olika församlingar, men sedan flyttade hon. Sedan vet jag att det finns ett flertal som blev frälsta under kampanjen och fortfarande är med i olika församlingar i regionen.
Mathias tror att en av de stora utmaningarna med uppföljningsarbete generellt efter den här typen av tältmöteskampanjer, är att många som har fattat ett beslut lever med olika typer av problematik, som missbruk och ekonomiska bekymmer.
– En sak är frälsning, det andra är att livet behöver fungera praktiskt. Det var som någon i Heart of evangelism sa, att arbetet börjar med frälsningsavgörandet men sedan behöver man engagera sig på ett helt annat sätt än man kanske är van vid.
Även Mathias Färdigh lyfter fram kampanjens positiva betydelse för kyrkornas gemensamma arbete. På Tjörn har kyrkorna ungdomsarbetet tillsammans och flera av de lokala kyrkorna står bakom satsningen ”Tjörns hjälp till Ukraina”.
– Man lär ju känna varandra när man gör något gemensamt och jag fick många nya vänner under kampanjen. När vi träffas tänker man på det goda samarbetet vi hade och som nu fortsätter i andra former.
[ Redaktionschefen: Viktigt samtal om Det finns hopp-kampanjerna ]
---
Fakta: Det finns hopp-kampanjerna
- Tältmöteskampanjer som vänder sig till människor som vanligtvis inte går i kyrkan.
- Den första ”Det finns hopp”-kampanjen genomfördes 2019 i Sävsjö. Den senaste kampanjen genomfördes i somras i Jönköping.
- Bakom satsningen står Sebastian Staksets organisation Heart of evangelism. Kampanjerna genomförs i samarbetet med de lokala kyrkorna på varje ort.
---
