Glädje, kompisar, sammanhang och en möjlighet att ge vidare det man fått själv. Så förklarar några unga vuxna varför de valt att engagerat sig ideellt i sina samfund.
– EFS skulle inte ha några läger alls om inte ungdomarna fanns med som ledare, säger Magdalena Sandberg, distriktskonsulent för EFS Västerbotten.
Magdalena Sandberg är långt inne i sin ”lägerbubbla” när Dagen når henne på Strömbäcks folkhögskola, vid kusten söder om Umeå. Här basar hon i dagarna som lägerchef för cirka 50 barn i åldrarna 10-13, där knappt 20 ideella ledare är med.
– Så här många ledare skulle vi inte behöva vara egentligen. Men jag ville att det skulle ge utrymme åt dem som vill pröva på ledaruppgifter, och att det inte ska bli för tungt för någon, säger hon.
EFS, eller Evangeliska fosterlandsstiftelsen, har liksom andra kyrkor hundratals frivilliga som hjälper till med allt från barn- och ungdomsträffar, undervisning och läger till socialt arbete och gudstjänster. Därutöver behövs förtroendevalda för alla lokala och regionala styrelser som beslutar om verksamheten.
En av de unga ledarna på lägret på Strömbäcks folkhögskola är 22-åriga Livia Hedström. Bortsett från att hon är barnledare i sin församling, Grisbackakyrkan i Umeå, sitter hon med i styrelsen för kyrkans EFS-förening.
– Jag älskar läger i alla dess former men de är ju mest bara på somrarna. Så det blir lite långt mellan dem om man inte gör något under terminen också, säger hon till Dagen.
– Det är kul att engagera sig, det ger mig energi och glädje. Man kommer lite närmare Gud när man är i kyrkan regelbundet.
Hennes kamrater Axel Slotte, 18, och Josef Hedman, 22, har varit med på EFS-läger sedan tonåren. Båda har, liksom Livia Hedström, gått ledarutbildning och varit ledare på konfirmationsläger.
– Man börjar vara ledare när man är 15, 16. Det är en bra träning i att börja ta ansvar, säger Josef Hedman.
– Man lär sig både ledarskap och samarbete, och hur olika människor fungerar.
Ideella uppdrag kan ses om en nackdel
Vuxenvärlden, inte minst i kyrkan, talar sig ofta varm för att unga ska engagera sig ideellt. Men det finns en baksida, menar Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska Kyrkans Unga.
– Tyvärr vet vi att många unga som kommer ut i arbetslivet upptäcker att det inte var så bra som de hade trott att även jobba ideellt. Det kan vara så att arbetsgivaren inte förstår ett föreningsengagemang innebär, eller så tycker man att ungdomen verkar ha alldeles för många bisysslor, säger hon till Dagen.
Därför välkomnar Clara Olsson ett av de förslag som en regeringsutredare nyligen lade fram, som ett led i att lyfta och uppmuntra ungas ideella engagemang. Det handlar om att utveckla ett system för att beskriva mikromeriter, alltså de färdigheter och kompetenser som man kan få genom korta kurser eller ledarutbildningar, eller informellt lärande.
– Ett annat av förslagen som jag tror är viktigt är att få in föreningskunskap i grundskolan. Inte bara för att få unga att engagera sig i civilsamhället, utan för att det är alldeles nödvändigt att lära sig hur lokaldemokrati fungerar om vi ska få en ny generation makthavare.
[ ”En varm blick från en volontär i second handbutiken kan vara viktigare än att hitta ett fynd” ]
När den statliga utredningen om att uppmuntra ungas ideella arbete togs fram fick Clara Olsson, 27, möjligheten att föra fram erfarenheterna från Svenska Kyrkans Unga, som engagerar flera tusen barn och unga.
– Något jag tror att vi behöver fundera på i kyrkan är att erbjuda ungdomarna flera sätt att engagera sig på än att i första hand vara konfirmandledare. Men då behöver man också få träffa fler i verksamheten, som diakonen, körledaren och andra.
Det var när Clara Olsson sjöng i kyrkans kör som hon uppmuntrades att kliva in i en lokal styrelse för Svenska Kyrkans Unga. Det blev början på ett långt ideellt arbete.
– Det bästa var att jag kände mig så efterlängtad, och att jag fick ta plats precis som jag är, med alla mina kompetenser och egenheter.
Hon förstår dock om unga tvekar att gå in i styrelsearbete, oavsett hur viktigt det är.
– Många tycker att det är svårt att binda upp sig för ett långt uppdrag som inte är så tydligt definierat. Då är det lättare att planera för ett läger och vara med som ledare. Men ibland målar vi upp det här ansvaret som svårare än det behöver vara.
Vill hellre tjäna pengar
Statistik från Volontärbyrån visar att färre unga vuxna engagerade sig ideellt 2023 jämfört med året innan.
Den nedåtgående trenden är något som EFS distriktskonsulent Magdalena Sandberg sett under sina 15 år i tjänsten.
– Jag tänker att ungdomar i dag har ett större behov av att tjäna pengar på sommaren, för att bekosta sina mobiler och annat i sin vardag. Vi konkurrerar ju om samma unga som arbetsgivarna, det vill säga de som är ansvarstagande och har lätt att få jobb, säger hon, men tillägger att de som blir ideella ledare får ledarskapsträning och social kompetens på köpet.
Tre av de unga lägerledarna på lägret i pekar på en annan drivkraft: glädjen.
– För vissa kanske det skulle kännas som en uppoffring att göra det vi gör här. Men för oss är det bara så otroligt roligt. Det är därför vi kommer tillbaka år efter år, säger Josef Hedman.
– Det är väldigt kul att se att det man gör betyder för andra, tillägger Axel Slotte.
”Uppdraget har gett mig en plats i kyrkan”
En pingstförsamling som engagerar hundratals frivilliga är Filadelfiakyrkan i Stockholm. Bara inom verksamheten för barn och familjer, Smash, finns omkring 60 volontärer i åldrarna 14 till 65, berättar den ansvariga Frida Igefjord.
– De flesta är med på söndagarna när vi har aktiviteter för barn mellan 3 och 13 år, och på tisdagskvällarna i Akalla, när vi spelar fotboll och möter barn i alla åldrar, säger hon till Dagen.
De ideella ledare i Filadelfia Stockholm kan löst delas in i tre grupper: de som själva deltog i verksamheten som barn och som har gått från att vara ung hjälpledare till ordinarie ledare; föräldrar; och unga vuxna som flyttat till Stockholm och söker sig en roll i församlingen.
Smash-ledaren Rebecka Bergström hör till den senare gruppen. Hon hade varit barnledare i sin församling i Hudiksvall innan hon flyttade till Stockholm för att gå Filadelfias bibelskola 2010. Därefter var steget till ideellt arbete i Filadelfia kort.
– Jag vill lära känna lite fler människor och bli en del av församlingen, säger hon till Dagen.
Det är lätt att tänka att det är ”någon annan” som gör jobbet.
— Rebecka Bergström, ideell barnledare i Filadelfia Stockholm
Sedan 2012 är Rebecka Bergström ledare för de yngsta barnen varannan söndag, och leder den kvartslånga gudstjänsten för de 20–30 barn som brukar delta. Och som koordinator för de andra ideella ledarna i gruppen ser hon till att allt flyter under dagen.
– Jag var 19 år när jag började som ledare i Smash och skulle säga att det, och att lära mig av de andra i teamet, har format mig som person. Det har också varit viktigt att ha en plats där jag är behövd och kan göra något bra.
Vid det här laget har hon sett flera av ”sina” barn växa upp och själva bli tonårsledare eller vuxna ledare. Men att en stor församling som Filadelfia skulle svämma över av hugade frivilliga stämmer inte riktigt, menar hon.
– Det är lätt att tänka att det är ”någon annan” som gör jobbet, på ett annat sätt än i en mindre församling. Så det är viktigt att visa hur viktiga alla ledare är och att ge alla nya ett varmt mottagande, säger Rebecka Bergström.
Både Magdalena Sandberg i EFS Västerbotten och Frida Igefjord i Filadelfia Stockholm önskar att de hade ännu mer tid att coacha och stötta sina ideella ledare – något som är desto viktigare när antalet som anmäler sitt intresse för att hjälpa till minskar.
– Vi har ett ständigt pågående samtal om volontärskap som ett sätt att bygga gemenskap och församling. Men alla vi i civilsamhället önskar att vi vore fler. Det tänkte jag på förra sommaren, när jag var på bio och såg Fotbollförbundets reklam för att få in fler volontärer säger Frida Igefjord.
EFK-ledaren: Är inte anställda som bygger Guds rike
Julia Wellstam är ledarutvecklare på Evangeliska frikyrkans Sverigeprogram, med inriktning på ungdomsledarstöd, och projektledare för den nya ungdomsfestivalen Kaleo. Hon påminner om att normala tillvägagångssättet när kristna bygger upp kyrkor inte är genom att vara anställd, utan genom just frivilliga uppdrag.
– I stora delar av världen finns det inget som heter “anställd”, säger hon till Dagen.
– Sedan finns det en del kyrkor som har förmånen att ha ekonomin att ha anställda som hjälper till med uppdraget. Men anställda bygger inte Guds rike och församling.
Coaching och ledarträning
EFK uppmuntrar ungdomar att bli ideella ledare och arbetar mycket med coaching och ledarträning. Varje höst hålls konferensen Ung ledare 365 på tre olika gårdar i Sverige. Då samlas totalt 120 ungdomsledare, flertalet av dem ideella, för att tränas i ledarskap, ungdomskultur, teamarbete och relationen till Jesus.
– Nyligen hade vi det stora tonåslägret Chili·XL på Hjälmaregården. Då samlas 550 ungdomar och 150 ledare från olika kyrkor för att leka och ha skoj och möta Jesus. Majoriteten är ideella ledare under 25 år som undervisar och leder lovsång, samtidigt som de får coachning av pastorer.
Enligt hennes erfarenhet är det vare sig kompetenser eller möjligheten att bygga ut sitt cv som gör att ungdomar peppas till att arbeta ideellt i kyrkan.
– Det som motiverar dagens unga är att bli sedda och att få göra att de har något att bidra med i ett sammanhang som de trivs i. De attraheras av att vara en del av något större. Men de behöver höra från oss som är äldre att de är omtyckta och att vi ser något i just honom eller henne.
Styrelsecoacher
Julia Wellstam tror att coachning skulle kunna vara ett sätt att få med unga i föreningsarbete.
– Jag tror att församlingarna skulle kunna göra mycket för att ta med unga i ledarskap och styrelser, fast kanske på annat sätt till en början, som ett slags trainee, säger hon.
– Många unga känner att de inte klarar av att sätta sig in i styrelsearbete. De behöver höra: “vi behöver dig, vi behöver ett ungt perspektiv, unga ögon och tankar”. De kanske skulle ha en mentor som pratar igenom allt före och efter varje möte.
---
Fakta: Unga frivilliga
- Volontärbyråns Sifoundersökning om det ideella engagemanget i Sverige 2023 visade att ungefär var fjärde ung vuxen mellan 18 och 29 år har engagerat sig i en ideell organisation. Det var en minskning jämfört med tidigare år, då ungefär var tredje ung vuxen svarade att den hade engagerat sig.
- Undersökningen visade också att nästan sex av tio svarande inte vet eller är osäkra på hur de kan komma i kontakt med en etablerad ideell organisation eller förening.
- En annan undersökning från Volontärbyrån visar att unga under 25 år som engagerat sig ideellt oftast gjort det för att påverka samhället i en positiv riktning eller för att stödja och hjälpa andra. Cirka 40 procent uppger också att de vill utvecklas som person och cirka 15 procent uppger att de önskar få meriter till sitt cv. Drygt 30 procent uppger att deras frivilliga engagemang har hjälpt dem i arbetslivet.
- I sin rapport Ungdomsrörelsen i siffror för 2023 lyfte paraplyorganisationen LSU en del av de utmaningar som barn- och ungdomsorganisationer ser för ungas ideella engagemang, så som minskade ekonomiska resurser, mer hat och hot, ökade administrativa krav, byråkratiska hinder, mindre inflytande i politiska processer och en förskjutning av civilsamhällets roll från idébärare till serviceutförare. Minskade medel till föreningar är en återkommande oro.
- Källa: Regeringens utredning ”Underlätta, utbilda, uppskatta – så erkänns ungas ideella engagemang”.
---
