Piensoho har gått med i församling i Equmeniakyrkan

Niklas Piensoho är just nu medlem i två olika frikyrkosamfund, men inte i något politiskt parti. Att hans nya kollega som kyrkoledare i Equmeniakyrkan, Karin Wiborn, har medlemskap i Vänsterpartiet är inget han vill kritisera.

– Heder åt alla som är med och bär upp den svenska demokratin, säger han till Dagen.

Efter en intensiv kyrkokonferens med Equmeniakyrkan, där han valdes till biträdande kyrkoledare, är Niklas Piensoho nu tillbaka på jobbet i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Dagen lyckas nå honom under ett uppehåll på en mötesintensiv dag.

Hur känns det, har du landat nu?

– Ja, jag känner fortfarande en stor glädje och frid inför den här förändringen i livet, säger Niklas Piensoho.

I 18 års tid har han varit pastor och föreståndare i pingströrelsens största församling, där han också är kvar som anställd fram till den 15 oktober. Men snart ändras rutinerna och färden mot arbetet går till Ekumeniska centret i Alvik där Equmeniakyrkan har sitt huvudkontor.

– Det är en trappa ovanför pingstvännerna. I övre salen som vi säger, skämtar Niklas Piensoho.

Bytt församling

För att kunna väljas till kyrkoledare för Equmeniakyrkan var Niklas Piensoho tvungen att vara medlem i någon av samfundets församlingar. Valet föll på Immanuelskyrkan i Stockholm.

Varför?

– Vi har blivit medlemmar nu under sommaren och vi har även varit det förut. När vi gifte oss, jag och Helena, så var vi med där.

Niklas Piensoho berättar också att hans svärfar, Åke Hedström, tidigare har varit föreståndare för församlingen under en längre tid och det finns också andra släktband som gör att det finns flera kopplingar till just denna gemenskap.

– Man kan säga att vi inte behövde välja, för det här var något som var så självklart för oss. Vi har alltid haft ett litet distansförhållande till Immanuelskyrkan, säger Niklas Piensoho.

– Vi är också glada att ha Carin Dernulf som vår föreståndare. Det var hon som tog emot oss och vi känner en stor glädje kring hennes ledarskap.

Hur många församlingar och trossamfund är du egentligen medlem i just nu?

– Just i dag är jag medlem i två, svarar Niklas Piensoho.

Men någon stor tankemöda har han inte lagt ned på detta, frågan om han nu måste lämna in sitt medlemskap i pingströrelsen överrumplar honom.

– Oj, det är en fråga jag inte tagit ställning till. Det har varit så många frågor att process den senaste tiden.

Är du medlem i något politiskt parti?

– Nej, och det vill jag inte vara heller, inte med den roll som jag har som kaplan i riksdagen.

Anledningen att frågan ställs är att Karin Wiborn, ny kyrkoledare för Equmeniakyrkan, nyligen berättade i en intervju med Dagen att hon är medlem i Vänsterpartiet.

Niklas Piensoho säger att för hans del är det inte aktuellt med tanke på hans förtroendeuppdrag i riksdagen, där han tackat ja till fortsatt engagemang. Som kaplan håller han i andakter och är även tillgänglig för samtal, där han då ska vara pastor för alla, oavsett politisk hemvist.

Men vad tänker du om Karin Wiborns medlemskap i Vänsterpartiet?

– Jag tänker att hela det politiska system vi har i Sverige bygger på partier och att människor har ett engagemang där. Det är en del av vårt demokratiska system och jag kan tycka att vi ibland är lite för skeptiska till partier, för utan dem skulle inte vår demokrati fungera.

Så att han har en kyrklig kollega med ett medlemskap i ett parti har han inget att invända emot, även om han själv gjort ett annat val.

Det finns de som menar att en kyrkoledare bör stå fri från partipolitik?

– Jag förstår den invändningen och jag fattar att det här kan väcka debatt, inte minst eftersom partipolitik för många är något väldigt laddat. Jag som pastor har därför valt att inte gå in i ett parti, för jag vill vara pastor för alla, oavsett tillhörighet. Det vet jag att Karin också är, och min uppfattning är att Karin utan problem kan skilja den ena rollen från den andra.

Niklas Piensoho säger därför att det gäller att hitta rätt nivå på sitt engagemang, men även rätt nivå på kritiken. För som sagt, svensk demokrati bygger på att människor engagerar sig i olika partier.

– Heder åt alla som är med och bär upp den svenska demokratin.