Nyheter

Ljumt intresse bland kristna skolor för regeringens halva skolmiljard

Skulle täcka upp för inflationen - men blir inte mycket pengar per skola och barn.

Just nu är en extra summa om totalt 500 miljoner kronor på väg ut från regeringen till landets skolor. Men på de kristna skolorna är intresset ganska ljumt – för det bliFr inte särskilt mycket pengar per skola.

– Det är klart att det betyder mycket för oss, vi behöver varje krona. Men när man slår ut det på varje elev blir det ju inte så mycket, säger Yvonne Wirhall, rektor på kristna Grenadjärskolan i Örebro, och vars svar är ganska typiskt för de kristna skolor som Dagen har varit i kontakt med.

Skulle täcka upp för inflationen

Det var i samband med vårbudgeten som regeringen meddelade att man skulle tillföra 500 miljoner kronor till skolväsendet. Pengarna skulle hjälpa till att täcka upp för de ökade kostnader som inflationen har fört med sig, var det meningen. Nu i dagarna har pengarna betalats ut till landets kommuner, som sedan har i uppdrag att distribuera dem efter eget tycke.

De kommuner som Dagen varit i kontakt med säger att man visserligen inte bestämt sig för hur man ska fördela summorna, men att det sannolikt blir så att man delar ut dem proportionerligt till alla skolor efter det antal elever som varje skola har.

Och då blir det inte mycket kvar.

Yvonne Wirhall, rektor på Grenadjärskolan i Örebro.

200–300 kronor – per elev

Summorna och elevantalen skiljer sig förstås från kommun till kommun, men generellt kan man säga att det kommer att bli runt 200–300 kronor per elev – i engångsbelopp. För Grenadjärskolan med 250 elever skulle det alltså betyda omkring 60–70 000 kronor.

Vad får man för de pengarna?

– Ja, antingen kan man naturligtvis bestämma sig för något särskilt för eleverna, eller så går de in i [den allmänna] potten. Vi köper mycket läromedel till exempel, det är en jättestor kostnad för oss, och en textbok brukar kosta ungefär så mycket, säger Yvonne Wirhall.

Anette Jakobsson, rektor, Kungsportens förskola.

Kungsportens förskola i Huskvarna med 42 barn kan se fram emot, som mest, drygt 12 000 kronor totalt. Men för rektor Anette Jakobsson är det viktigt att ta väl vara även på mindre summor, och hon kan tänka sig konkreta saker att lägga pengarna på.

– Vi har ett temainriktat arbetssätt och kommer fokusera på språk och teknik. Vi skulle till exempel kunna investera pengarna i pedagogiskt material för teknik, bygg och konstruktion. Jag tänker på olika slags kreativa byggmaterial och experimentlådor, säger Anette Jakobsson.

En promille av omsättningen

Ansgarskolorna med säte i Uppsala är en av landets största kristna friskoleorganisationer, med 14 olika skolenheter och sammanlagt omkring 1 000 barn.

Magnus Westergård.

Där kan man alltså räkna med att få in mellan 150 000–200 000 kronor, men det motsvarar bara ”drygt en promille av vår omsättning”, säger skolchefen Magnus Westergård, som inte ser några stora investeringar för de pengarna framför sig.

– För oss blir det ett sätt att förstärka den ordinarie budgeten, men pengarna är välkomna eftersom svensk skola är grundläggande underfinansierad, säger han.

– Det kommer att bli ett sätt att finansiera de kostnader vi redan har. Maten har gått upp, lönerna har gått upp, alla kostnader har gått upp, så det blir ett sätt att bibehålla en god nivå i stället för att tvingas till besparingar.

Fler artiklar för dig