Är Svenska kyrkan Sveriges farligaste arbetsplats? Den frågan ställde sig Kyrkans akademikerförbund i ett pressmeddelande om en rapport som kommit fram till att kyrkoherdar, präster och diakoner är de yrkesgrupper som löper störst risk för långtidssjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.
– Kyrkan måste införa någon form av möjlighet att utöva tillsyn, säger Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör på Kyrkans akademikerförbund.
Att kyrkligt anställda lider av höga stressnivåer och påfrestningar på arbetsplatsen är inget nytt. I våras presenterade Dagen sin enkät som visade att sex av tio tillfrågade frikyrkliga pastorer upplevde svårigheter att balansera sitt arbete med familjelivet. I mars rapporterade även SVT om problemet efter att en kyrkopolitiker i Häggenås-Lit-Kyrkås församling anmälts – den andra anmälan som gjorts inom församlingen under loppet av två år – för kränkande särbehandling, vilket fackförbunden såg mycket allvarligt på. I samband med händelsen uttalade sig även skyddsombudet i regionen Håkan Stigberg om Svenska kyrkans ”stora arbetsmiljöproblem”, då flera nationella undersökningar gjorts, bland annat av Försäkringskassan, som kom fram till att kyrkoherdar, präster och diakoner låg i topp vad gällde sjukskrivningar till följd av stress på arbetsplatsen.
I veckan uttalade sig ännu en präst i frågan.
– Jag har haft många utbrända kollegor och det är väldigt jobbigt att se. Det har till och med lett till självmord, sa prästen Jessica Fritzson till P4 Kronoberg.
Och när Dagen pratar med Kyrkans akademikerförbunds direktör Vibeke Hammarström Falk meddelar hon att intresset från deras håll inte heller svalnat. Framför allt framhåller hon att ingen lösning ännu presenterats från arbetsgivarhåll.
– Sjukskrivningarna har varit ett problem länge. Det är ett problem att de rutiner och regelverk som finns inte tillämpas och att intresset inte är större från arbetsgivarnas håll, säger hon till Dagen.
”Kan leda till självmord”
2020 publicerade Försäkringskassan en rapport om sjukfrånvaro som följd av psykiatriska diagnoser, som konstaterade att gruppen kyrkoherdar, tillsammans med övriga präster och diakoner, är de yrkesgrupper som löper störst risk för att bli långtidssjukskrivna på grund av stress – av alla yrkesgrupper i Sverige. Undersökningen studerade två diagnoser: reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom. Kyrkoherdarna ligger på förstaplats vad gäller svår stress, tätt följda av präster och diakoner. Diakoner ligger högre än präster när det kommer till utmattning, men inte lika högt som kyrkoherdarna som toppar båda riskdiagnoserna.
När Kyrkans akademikerförbund, ett av de fackförbund som anställda inom Svenska kyrkan finns med i, skulle uppmärksamma rapportens resultat i ett pressmeddelande valde man att vänta till 2023 då facket upplevde att resultatet inte skulle få gehör i och med att det sammanföll med coronapandemin. Men när uttalandet väl gjordes blev mottagandet ljummet.
– Det är fruktansvärt med fysiskt farliga arbetsplatser där risken finns för till exempel fallolyckor, men det är inte mindre viktigt att belysa när folk blir utslagna och utbrända psykiskt, vilket ofta leder till isolering, vilket i sin tur kan leda till självmord, säger hon.
Gränslöst uppdrag
I rapporten fann man att den främsta orsaken till de kyrkoanställdas psykiatriska diagnoser är den organisatoriska och sociala miljön, vilken arbetsgivaren är ansvarig för. Den andra orsaken, som Kyrkans akademikerförbund tolkar det, är gränslösheten i prästers och diakoners uppdrag, tillsammans med bristen på anställda inom yrkesgruppen.
– Alla de här tre yrkena upplever ett kall och har du ett kall kan det bli svårt att sätta gränser inför omgivningens krav, samtidigt som privatlivet ska hållas ihop. Sedan har vi också problem med obekväma arbetstider, det är mycket kvällsarbete och ingen annan som gör jobbet om du är sjuk. Åtminstone inom mindre pastorat kan arbetsbördan vara större – de har ingen ekonomiavdelning, kanske inte tillräckligt många kollegor och måste i princip göra allt själva, säger Vibeke Hammarström Falk.
För kyrkoherdar finns ytterligare en faktor som kan leda till sjukskrivning, vilket är att det enligt Vibeke Hammarström Falk inte är ovanligt med konflikter mellan kyrkorådet och kyrkoherden, framför allt i vad som kallas ”styra och leda” i kyrkoordningen. Kyrkorådet ska styra – alltså ange målen för verksamheten – och kyrkoherden ska leda anställda att utföra arbetet. Men i denna distinktion sker ofta övertramp, menar hon, där gränsen mellan de båda inte respekteras.
– Det riskerar att bli en maktkamp där kyrkoherden ofta drar det kortaste strået.
Saknas tillsyn av kyrkorådet
Hur kan då denna tuffa arbetssituation för dem som är vigda till tjänst i kyrkan lösas? Vibeke Hammarström Falk anser att det i dag ofta förekommer tillsyn av vigningstjänsten, men att det saknas tillsyn av förtroendevalda i kyrkorådet. Medan en kyrkoherde eller präst lätt kan bli anmäld, menar hon att kyrkorådet i sin tur inte granskas.
– Förtroendevalda har ett mycket kraftigt vapen gentemot vigningstjänsten, men det är egentligen ingen som kontrollerar eller stoppar ett kyrkoråd som går över gränsen. Det finns i dag inget regelverk eller rutiner för hur man hanterar ett kyrkoråd som inte följer kyrkoordningen och det behövs.
– Jag skulle vilja gå så långt som att säga att kyrkan måste införa någon form av möjlighet att utöva tillsyn. Är man inte beredd att respektera den ordning som gäller måste det till maktmedel. I dag utövas tillsyn mot vigningstjänsten men det ska också utövas mot förtroendevalda i ett organ, säger Vibeke Hammarström Falk.
Dagen har sökt Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, för kommentar.
[ Pastorernas larm: Arbetsmiljön prioriteras inte ]
---
Fakta: Försäkringskassans rapport ”Sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser”
- Är den andra rapporten i området, då en utredning gjordes 2014. Denna undersökning utfördes mellan 2017 och 2019 på all arbetande befolkning i åldrarna 20 till 69 år inom 429 yrken. Den publicerades 2020.
- Utöver det att präster i chefsposition, övriga präster och diakoner låg högst i långtidssjukskrivningar på grund av reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom, konstaterades även att kvinnor inom prästämbetet hade högre sjukfrånvaro än förväntat, både generellt och på grund av psykiatrisk diagnos.
---
