Ungern bröt inte mot rätten till privatliv eller mot rätten att inte diskrimineras när landet vägrade en ALS-sjuk man dödshjälp. Det slog Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg fast tidigare i sommar.
Den ungerske mannen, som i dag är 46 år och beskrivs som en människorättsjurist, diagnosticerades med den obotliga neurologiska sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS) för tre år sedan. När han förvägrades dödshjälp i sitt hemland, med hänvisning till ungersk lag, stämde han förra sommaren Ungern vid Europadomstolen, som beslutade att behandla ärendet skyndsamt.
I Ungern är det förbjudet att hjälpa någon att ta sitt liv, och den som bryter mot lagen, också om det sker i ett annat land, kan åtalas. Den ALS-sjuke mannen hävdade att förbudet kränkte hans rätt till privat- och familjeliv. Han ansåg sig även vara diskriminerad i relation till de patienter som är beroende av livsuppehållande behandling, och som har rätt att begära att denna behandling avslutas.
Om han inte fick lov att avsluta sitt liv i tid, förklarade mannen i rätten förra hösten, skulle han ”spärras in i sin kropp, vid fullt medvetande, under en lång period, och så vänta in döden utan något meningsfullt liv”.
Men enligt den dom som föll den 13 juni i år skriver Europadomstolen att Ungern inte brutit mot den ALS-sjuke mannens mänskliga rättigheter, och att den inte hade något att invända mot Ungerns lagstiftning och förbud mot läkarassisterat döende.
”Domstolen har tagit i beaktande att frågor relaterade till den nationella lagstiftningen som sammanhängande rättssystem, liksom de kollektiva moraliska och etiska överväganden som förbudet mot assisterat självmord grundar sig på, och som anförts av den ungerska regeringen, utgjorde rimliga skäl till de ungerska myndigheternas tveksamhet till att införa den typ av undantag som den sökande efterfrågat”, skrev rätten.
Samtidigt noterade domstolen att allt fler länder i Europa på senare år gått mot att lagstifta om någon form av läkarassisterat döende, såsom Österrike, Italien, Tyskland, Spanien och Portugal, även om flertalet av Europarådets medlemsländer fortfarande förbjuder dödshjälp. Den konstaterade också att ”palliativ vård av hög kvalitet, inklusive tillgången till verksam smärtlindring, är avgörande för att garantera ett värdigt slut på livet”.
