– Ingen av oss är helt hel. Ingen har allt på plats hela tiden. Alla människor är syndare. Därför så måste vi lära känna oss själva. Vi måste våga titta in i det där skrymslet som kanske gör ont.
Det säger Stefan Beimark, pastor och föreståndare i Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, som hållit introduktionskurser för nya ledare och anställda inom pingströrelsen i snart två decennier, om vad som verkligen är viktigt när man är ny i tjänst.
”Så brottas du med en bångstyrig styrelse”, ”Hur man inkomstdeklarerar den del av lönen som kommer retroaktivt i himlen” eller ”Tio billiga middagar – så får du pastorslönen att räcka till nästa brödunder” är kanske sådant som man skulle kunna förvänta sig att utbildas i när Pingst FFS nu för snart 20:e året i rad arrangerar introduktionskurs för nyanställda inom församlingarna och andra verksamheter.
Men nej, säger Stefan Beimark, som varit med som kursledare sedan start, det viktigaste är i stället – oväntat nog – att bli medveten om sin egen skröplighet.
Lämna perfektionen - acceptera skröpligheten
– Jag tänker på ett ordspråk som syftar på Bibeln: ”Följ inte den ledare som inte haltar”, säger Stefan Beimark.
– Det syftar på brottningskampen i Gamla Testamentet mellan Jakob och ängeln, och när Jakob sa ”jag släpper dig inte förrän du välsignar mig”, och ängeln slog honom på höften. En ledare som är medveten om sina egna sår, sin egen hälta, har lättare att hantera följderna än den som är omedveten om dem. Allt måste inte vara perfekt, tvärtom är det viktigt att våga se med nådefulla ögon och inse att vi har sår och spår i våra liv som vi behöver förhålla oss till och som kan bli en styrka i stället.
Det är det budskapet som han vill förmedla när ett 20-tal nyanställda samlas i Bykyrkan i Undersåker om en månad för tre dagars introduktionskurs.
Visserligen ska de också få lära sig om pingströrelsens historia, ledarskap, konflikthantering, få praktiska tips och liknande. Men att känna sig själv och sina egna svagheter är kanske viktigare än så, menar Stefan Beimark.
– Alla församlingsledare och pastorer bär på sår. De såren kan påverka hur vi agerar i och hanterar olika situationer. Om vi inte är vaksamma på de inre märkena så kan det fälla oss som pastorer och andliga ledare. Då kan vi hamna i fallgropar och göra misstag, säger Stefan Beimark.
”När Pingst är som bäst hittar man balansen”
– Jag tror att det är viktigt som pastor att få möta tanken och insikten att du är inte perfekt. Du sitter inte på piedestal. Du är inte von oben, inte herre, utan tjänare; du sitter i samma båt som alla andra.
Har pingströrelsen tidigare gett pastorerna för mycket auktoritet?
– Kanske. Jag uppfattar att vår rörelse historiskt sett har gett mycket förtroende till våra pastorer, och det kommer ofta med ett stort mandat. Med det sagt uppfattar jag också att vi värdesätter det kollektiva ledarskapet väldigt högt. Högsta beslutande organ är församlingsmötet. När Pingst är som bäst hittar man balansen.
