Nyheter

Sveriges kristna råd efter rysk medalj till präst: ”Vi håller fast vid vår uppfattning”

Rysk-ortodox kyrkoherde i Västerås fick medalj från rysk underrättelsetjänst ”för samarbete” • Sveriges kristna råd: ”Ekumeniken har ett annat väsen än vad man ser i andra sammanhang i samhället”

Den ryska underrättelsetjänsten för utlandsverksamhet har förlänat den rysk-ortodoxe kyrkoherden i Västerås, Pavel Makarenko, en medalj ”för samarbete”. Kyrkan, som av Säpo bedömts användas för säkerhetshotande verksamhet mot Sverige, är fortsatt medlem i den ekumeniska organisationen Sveriges kristna råd (SKR).
– Vi håller principiellt fast vid vår grundläggande, och uppenbarligen provocerande, uppfattning, säger Sofia Camnerin, SKR:s generalsekreterare, till Dagen.

Utmärkelser av det här slaget och ”turerna kring honom” kan Sveriges kristna råd inte kommentera, säger Sofia Camnerin. Det gäller alltså Pavel Makarenko, kyrkoherde i rysk-ortodoxa kyrkan i Västerås och dömd i svensk domstol för grovt bokföringsbrott i ett bolag som bidragit till finansieringen av den rysk-ortodoxa kyrkobyggnad som i höstas invigdes på Hässlö, några hundra meter från Västerås flygplats. Vestmanlands Läns Tidning har avslöjat att Makarenko mottagit en tacksamhetsmedalj från underrättelsetjänsten SVR – Ryska federationens yttre underrättelsetjänst. Med medaljen följde texten ”för samarbete” samt SVR:s stämpel, enligt den bild som VLT har publicerat.

SVR beskrivs av svenska Försvarsmakten som ”framför allt en underrättelsetjänst som inhämtar mot politiska mål, vetenskap och teknik samt deltar i påverkansoperationer”.

– Jag håller inte på med att kommentera vad kyrkliga ledare får och inte får. Det är inte min uppgift. Om han utgör en säkerhetsrisk är det ju Säpos och myndigheternas ansvar att ta hand om det, och det har ju delvis skett eftersom rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige inte får statsbidrag längre, säger Sofia Camnerin.

Larm från Säpo

Säpo larmade i december förra året om att rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige, som är en del av Moskvapatriarkatet, används av den ryska staten ”som en plattform i syfte att bedriva underrättelseinhämtning samt annan säkerhetshotande verksamhet i form av påverkan mot Sverige och mot individer i den ryska diasporan i Sverige”. Moskvapatriarkatets ledare, patriark Kirill, är en nära bundsförvant till den ryske presidenten Vladimir Putin, och en helhjärtad anhängare av det ryska invasionskriget mot Ukraina.

Som Dagen rapporterade på måndagen bedömer Säkerhetspolisen att rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige används av den ryska staten ”som en plattform i syfte att bedriva underrättelseinhämtning och annan säkerhetshotande verksamhet i form av påverkan mot Sverige”, vilket VLT först rapporterade om.

Dessutom uppger Säpo att företrädare för rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige har haft kontakter med personer som verkar för de ryska säkerhets- och underrättelsetjänsterna i Sverige, och att kyrkan ”vid flera tillfällen erhållit betydande finansiering från den ryska staten”.

Hur ser du på ekumenik med en kyrka som enligt Säpo används av Ryssland för säkerhetshotande verksamhet mot Sverige?

– Om vi ska utesluta eller suspendera kyrkan så är det den ortodoxa kyrkofamiljen i vår styrelse som måste vilja driva eller i alla fall väcka frågan. Vi lyssnar och följer vad som händer där ute i den stora världen, och Moskvapatriarkatet är fortsatt medlem i Kyrkornas världsråd. Det följer vi. Men vi håller principiellt fast vid vår grundläggande, och uppenbarligen provocerande, uppfattning att det måste finnas någon plats på jorden som inte löser konflikter genom att klippa av eller kasta ut. Ekumeniken har ett annat väsen än vad man ser i andra sammanhang i samhället, säger Sofia Camnerin.

Finns det någon principiell gräns för när det inte längre går att ha ekumenisk gemenskap med en kyrka?

– Ja, det gör det.

Var går den?

– Man kan inte svara på det generellt. Det är uppenbart att kyrkorna genom historien har nått den punkten hur många gånger som helst, men då har det framför allt handlat om lärofrågor, trosbekännelsefrågor. När man börjar prata om ett heligt krig, som patriark Kirill gör, då måste man sätta upp en gräns. Den gränsen behöver inte betyda att man utesluter varandra, utan att man i stället säger att här går en gräns och att vi måste prata om detta, säger Sofia Camnerin.

Fler artiklar för dig