Risken för islamistiska terrordåd mot Sverige har minskat. Men trots det är det viktigt att inte slappna av ännu. Det säger Fredrik Hallström, operativ chef vid Säkerhetspolisen, till Dagen, ett år efter att säkerhetshotnivån höjdes till den näst högsta.
– Hotet har i alla avseenden förändrats. Då såg vi ett tydligt fokus på Sverige från den islamistiska miljön, ett antal hotdrivande faktorer, bland annat koranbränningarna, vilket gjorde att Sverige verkligen hamnade i fokus i den våldsbejakande islamistiska propagandan.
– Den propagandan har förändrats. Nationellt center för terrorhotbedömningar ser inte den där utvecklingen i propagandan som riktar sig direkt mot Sverige, säger Fredrik Hallström.
Fokus flyttat till Gaza
Det var framför allt i spåren av Rasmus Paludans offentliga koranbränningar som det utbröt våldsamma protester och hot mot Sverige i den muslimska världen. Sveriges ambassad i Bagdad stormades, säkerheten kring judiska intressen skärptes, svenska kyrkor och samfund fick anledning att se om sina säkerhetsrutiner, hädelselagar diskuterades, och Säkerhetspolisen höjde varningen för terrorhot till den näst högsta.
Ett år senare har fokus flyttats, konstaterar Säkerhetspolisen. Efter Hamas terrorattacker i Israel den 7 oktober förra året, och Israels följande krig mot Hamas i Gaza, är det där som uppmärksamheten ligger i dag. Men läget är ”fortsatt komplext och svårbedömt”, säger Fredrik Hallström; hotnivån ligger kvar på en fyra på den femgradiga skalan, och det finns ingen anledning för till exempel kristna och judiska församlingar att andas ut.
– Nej, det kan man inte göra. Här gäller det verkligen att hålla garden uppe. Vi måste fortsätta att utveckla vårt skydd genom att vara mer robusta.
Vad ger du för råd till kyrkor och synagogor?
– Det är väldigt viktigt att bibehålla ett högt skydd så mycket som det går. Att lyssna på myndigheter och ha en god dialog med olika strukturer, bland annat polismyndigheten, och om man uppfattar en oro kring något – rapportera in det snabbt.
