Efter tolv år som högsta ledaren för Equmeniakyrkan tackar nu Lasse Svensson för sig. Han är historisk som det unga samfundets första kyrkoledare, men själv menar han att samfundet i sig är det historiska.
– Equmeniakyrkan är en ”match made in heaven”, säger han om hur tre frikyrkor kunde bli en.
Lasse Svensson är nu inne på slutspurten på sin långa resa. I tolv år har han haft det högsta ansvaret för Equmeniakyrkan och han är också historisk som det unga samfundets första och hittills enda kyrkoledare. Nu väntar några intensiva dagar i och med den stundande kyrkokonferensen som hålls i Göteborg och efter det ska stafettpinnen ha lämnats över, där Karin Wiborn och Niklas Piensoho står redo att ta över ledarskapet.
– Just nu är det starka känslor och det är också dubbla känslor, säger Lasse Svensson när Dagen når honom i hans hemmahamn, vilket innebär att han sitter i båten som ligger och guppar vid Sandö hamn i närheten av hemmet i Kungsbacka.
– Dels längtar jag mycket till att den där konferensen ska vara över, där jag dagen efter kan ta en kopp kaffe och undrar vad som ska hända nu. Samtidigt finns det en ångest över att det nu verkligen är slut.
Är det skönt att slippa det ansvar som vilar på en ledare?
– Ja, det ska bli intressant att uppleva känslan av att jag kan vända mig till någon annan med en fråga. Som det är nu har alltid bollarna hamnat hos mig, eftersom jag alltid varit ytterst ansvarig.
Bara tanken på att ha en chef över sig är därför kittlande.
Får nytt uppdrag
Men Lasse Svensson kommer inte att sluta tvärt. På frågan vad han ska göra nu finns ett enkelt svar, han kommer med all sannolikhet att hoppa in på en halvtidstjänst som regional kyrkoledare i ett års tid. Anledningen är att Equmeniakyrkan planerar att slå ihop några av sina regioner (beslutet ska fattas under den stundande kyrkokonferensen) och mitt i denna omorganisation går en regional kyrkoledare i pension. I väntan på att en sammanslagning ska bli färdig kommer Lasse Svensson att hoppa in med ansvar för samfundets verksamhet i Skåne och Blekinge.
Det låter som en nedtrappning?
– Ja, lite så. För min egen del ska det bli jättespännande, jag får se hur saker fungerar i kyrkan från ett annat perspektiv, där jag också länge haft idéer på vad man skulle kunna göra.
– Det är också skönt att inte släppa taget helt, jag tror att det hade varit jobbigt att gå från fullt ös till ingenting.
Tre samfund blev ett
Den som kan Equmeniakyrkans historia vet att det är ett relativt nytt samfund som bildades år 2011 av de tre frikyrkorna Svenska missionskyrkan, Svenska baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Lasse Svensson valdes sedan till den första kyrkoledaren och har själv sin bakgrund inom Metodistkyrkan.
Så hur mycket metodist är du i dag?
– Det är en bra fråga faktiskt. För någonstans är det svårt att veta hur man förändras över tid. Men jag upplever att jag inom Equmeniakyrkan inte har behövt kompromissa med min teologi, utan jag är lika mycket metodist som jag alltid har varit.
Samtidigt säger han sig ha inspirerats och tagit till sig av de övriga kristna traditioner som ryms inom samfundet, och exemplifierar med att han numera också känner sig som en del av den baptistiska rörelsen.
– Bara för att man blir mer baptist innebär det inte att man blir mindre metodist, säger Lasse Svensson om sitt förhållningssätt.
När det gäller det tredje bildarsamfundet, Missionskyrkan, berättar han att kyrkans grundare medvetet var något vaga i hur de formulerade sig när det gällde absoluta teologiska ståndpunkter, vilket har varit mycket praktiskt när det gällde att bana väg för den ekumeniska sammanslagning som till slut blev.
– Equmeniakyrkan är en ”match made in heaven”, konstaterar Lasse Svensson.
Du är samfundets första och hittills enda kyrkoledare, ser du dig som historisk på något sätt?
– Det är klart att när det skrivs listor över Equmeniakyrkans historia, då är mitt namn det första som står där. Så jag inser att jag på så sätt är historisk.
Men, menar Lasse Svensson, många har varit med på den här resan och det riktigt historiska är inte han som person utan snarare samfundet i sig.
– Equmeniakyrkan är ett viktigt steg i kyrkohistorien, hur stort vet jag inte, men det är ett viktigt steg, en viktig resa och ett viktigt vittnesbörd.
Vittnesbördet han syftar på är att kristna kan enas, trots olikheter, eftersom det som står över allt annat är enheten i Kristus.
Så vilka fler samfund borde slås ihop?
– Egentligen finns det ganska många, utifrån det anslag som finns i Equmeniakyrkan.
Inte minst menar Lasse Svensson att ökat samarbete inom frikyrkligheten i Sverige borde vara det normala, inte minst på lokal nivå. Det gäller även samarbete med Svenska kyrkans församlingar.
– Vi ser redan på så många platser att församlingar från olika samfund samarbetar och behöver varandra.
Men Lasse Svensson vill inte presentera några förslag på nya kyrkliga sammanslagningar, utan nöjer sig med att lovprisa ekumeniken och det samarbete över samfundsgränser som redan existerar.
Finns det något du ångrar under dina år som ledare?
– Det finns stråk i mig där jag hela tiden under resans gång har funderat på vad jag hade kunnat göra bättre, inte minst när det gäller kyrkans negativa medlemsutveckling och alla frågor som berör det. De där mörka tankarna där man ifrågasätter sig själv, de har kommit även för mig och det är väl miljoner saker som jag skulle ha kunnat göra annorlunda. Men jag kan samtidigt känna att jag verkligen gjort det absolut bästa som jag kan.
Enligt Equmeniakyrkans stadgar får han inte fortsätta som samfundets högsta ledare efter tolv år, och själv tycker han att det är bra både för honom själv och för samfundet att han stiger åt sidan.
– Samtidigt är det med skräckblandad förtjusning jag ser framåt, säger Lasse Svensson om den ovissa framtiden.
Han är 53 år och har på många sätt ett utmärkt cv då han ska söka nya arbetsuppgifter. Samtidigt konstaterar han att det kommer bli svårt att matcha det uppdrag han nu lämnar.
– För mig har det här uppdraget varit det mest fantastiska som jag kan tänka mig. Att leda Equmeniakyrkan har varit mitt livs resa.
---
Fakta: Båtfantast och låtsas-göteborgare
- Den som pratat med Lasse Svensson noterar att han pratar bred göteborgska, men om sanningen ska fram så är bilden av den goa gubben från Göteborg inte sann.
- Lasse Svensson berättar för Dagen att han då och då låtsas vara göteborgare eftersom det är enklast så, men han har faktiskt aldrig bott i Göteborg, utan enbart i dess kranskommuner. Sedan 20 år tillbaka bor han i Vallda i Kungsbacka kommun.
- Det hindrar honom dock inte från att vara en entusiastisk supporter till fotbollslaget IFK Göteborg.
- Men det stora intresset vid sidan av jobbet inom kyrkan är ändå båten.
- Lasse Svensson lämnar nu rollen som kyrkoledare för Equmeniakyrkan efter tolv år.
---
