Redan under sommarlovet har många barnfamiljer hamnat på minus bara för att barnen inte kunnat äta gratis i skolan. Nu när skolorna snart börjar igen är det många som knappt har råd med alla nya kostnader som kommer på en gång, uppger Frälsningsarmén.
– Man blir ju frustrerad och arg, för det är ju helt absurt. Man blir förtvivlad över att systemet inte fungerar, säger Maria Olausson, kårledare på Frälsningsarmén i Nässjö.
– Jag hade kontakt med en mamma senast i går. Hon sa att maten är slut efter sommaren. Allt som man hade sparat och de resurser man försökt klara sig med var helt slut. Det fanns inte mat i kylskåpet, säger Maria Olausson.
Svensk barnfattigdom störst i Norden
Minst 400 000 barn lever i fattigdom i Sverige i dag, en siffra som är högst i Norden. En femtedel av alla Sveriges ensamstående föräldrar kan heller inte äta sig mätta varje dag, enligt en undersökning från Hyresgästföreningen, Rädda barnen, Röda korset och Majblommans riksförbund, som publicerades tidigare i år.
Många föräldrar som redan lever på eller under marginalerna har haft det svårt att gå runt under sommaren av det enkla skälet att barnen måste äta hemma varje dag, eftersom de inte får lunch i skolan. Redan under de sommaraktiviteter som Frälsningsarmén anordnat har det följaktligen märkts att det är fler barn som är hungriga när de kommer dit, berättar Ewa-Marie Kihlagård, biträdande programchef på Frälsningsarmén i Sverige.
– Vi hade ett väldigt tryck redan innan sommaren, när människor behövde stöd och hjälp, säger hon.
Många småkostnader bygger på
Nu när skolorna äntligen börjar, så kommer andra kostnader som gör situationen akut, eftersom pengarna redan är slut.
– Om det har varit utsatt innan så har det ju gått 8–10 veckor till som är kostsamma. Det är ännu mer utmanande nu, det är vår erfarenhet i mötet med familjerna, säger Ewa-Marie Kihlagård.
För trots att den svenska skolan ska vara kostnadsfri är det många småutgifter inför höstterminen som snabbt kommer upp i fyrsiffriga belopp när man lägger ihop dem. Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea och själv fembarnsfar, har gjort en stor genomgång av vad det kostar att börja en ny termin.
– Det är de vanliga skolprylarna, som kalender, kollegieblock, pennor och suddgummin. Dyrast är ryggsäck eller någon typ av väska, det kan lätt hamna på 800 kronor. Köper man nytt hamnar man enkelt på mellan 1 000 och 2 000 kronor. Det är många bäckar små och man tänker inte på hur fort det kan ladda upp, säger han till Dagen.
Men dessutom behöver skolbarnen oftast nya kläder och skor inför skolstarten. De gamla är urvuxna och slitna, och nu kommer den kallare årstiden när det inte går med vad som helst – förutom då att skolan ställer en del krav på extrautrustning.
– Här kan det verkligen skena iväg om det vill sig. Bara jacka, regnställ och gympakläder kan komma upp i 5 000 kronor, lätt. Det är många kostnader som kommer just då, säger Anders Stenkrona.
[ Frida Park: När blev "sänk skatten" som att svära i kyrkan? ]
Många oroliga
När höstterminen väl är i gång tillkommer dessutom utflykter där föräldrarna ska ordna med matsäck, friluftsdagar och allt annat sådant som det händer att elever ”sjukskriver sig” ifrån, påpekar Frälsningsarmén. Dessutom är det fritidsaktiviteter för väldigt många barn, som också kostar pengar, och allt det här gör att många föräldrar – och deras barn – just nu är oroliga, berättar Maria Olausson.
– Det som vi upplever är att de som har haft det tufft innan, eller plötsligt hamnat där, har fått det tuffare än någonsin, säger hon.
– Vi försöker hjälpa till, både med mat de sista veckorna före skolstart när alla är hemma, så att barnen får den mat de behöver. Vi har också ett ”klädotek” med kläder som skänkts till oss som man kan få. Om man har behov av något mer kan vi hjälpa till med ett presentkort i en affär till exempel.
– Men vi är också helt beroende av att människor är med och skänker pengar till vårt arbete, men också kläder till klädoteket. Vi behöver er, för att kunna hjälpa alla de familjer som just nu är förtvivlade över att maten tog slut i sommar, för barnen som inte har vad de behöver inför skolstarten. Vi kan bara göra det här om vi får hjälp, säger Maria Olausson.
[ Finansministern efter Frälsningsarméns larm: Det blir bättre ]
---
Fakta: Barnfattigdom i Sverige
- Minst 400 000 barn lever i fattigdom, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är 18 procent av alla barn i åldrarna 0–19 år. Bland utrikesfödda barn lever drygt hälften i fattigdom, enligt samma statistik.
- Barnfattigdom definieras av SCB som barn i familjer som tjänar mellan 0 och 60 procent av den svenska medianinkomsten. Det innebär till exempel att de barn som räknas in i den här gruppen, och som bor med en ensamstående förälder, har en vårdnadshavare som inte tjänar mer än drygt 18 500 kronor i månaden före skatt.
- Den senaste SCB-siffran är dock från 2022, så ännu vet man inte hur ränte- och inflationschockerna under perioden efteråt har slagit. En färsk undersökning från EU:s statistikorgan Eurostat tyder dock på att risken för människor att hamna i fattigdom och utsatthet har ökat.
- Enligt en rapport från Rädda Barnen år 2021 är barnfattigdomen i Sverige den högsta i Norden.
---
