Inte alla som utsätts för människohandel vet att de har rätt till stöd, utan många av dem tror att samhället ser dem som brottslingar. Det ser Kremena Hultby i sitt arbete som utvecklingsstrateg för Frälsningsarméns arbete mot människohandel.
– Sexköpslagen är en bra och viktig ingång när vi ska nå utsatta och erbjuda hjälp, säger hon till Dagen.
Frälsningsarmén har flera skyddade boenden, där personer som utsatts för människohandel kan bo och få stöd under en övergångsperiod.
– Här möter vi alla situationer, från att personer transporterats hit, blivit inlåsta och sålda på hotellrum, till att man lovats ett jobb men sedan inte får sin passa och sin frihet, säger Kremena Hultby, som känner verksamheten väl.
– I dag vet polisen till exempel att 80 procent av thaimassagesalongerna är bordeller i en eller annan form.
Sexuellt utnyttjande
Flera av dem som får hjälp på boendena har varit föremål för sexuellt utnyttjande, men också för andra former av människohandel och exploatering.
– Sexköpslagen ger rättigheter till de utsatta, utifrån detta att man inte ser den som säljer sex som skyldig till brott. Men många i den situationen vet inte att det finns stöd att få, säger Kremena Hultby.
– Många tror att det är de själva som är kriminella, eftersom det är olagligt att sälja sex i en del andra länder. En del vi träffar vet inte ens i vilket land eller vilken stad de är.
Alla som identifieras som utsatta för människohandel har rätt till 30 dagars stöd under en reflektionsperiod. Då får man komma till ett skyddat boende och ta ställning till om man vill polisanmäla det brott man utsatts för, eller återvända till sitt hemland.
Satsar på arbetsrelaterade brott
På senare år har Frälsningsarmén hjälpt flera personer som utnyttjats inom till exempel bygg- och städbranschen, och inom bärplockningen.
– Alla former av exploatering existerar fortfarande i Sverige. Men de senaste åren har regeringen satsat mer på att avslöja arbetskraftsexploatering, och då hittar man också fler sådana fall, säger Kremena Hultby.
Att myndigheterna numera prioriterar insatser mot arbetskraftsexploatering konstaterar också de regionkoordinatorer som arbetar mot prostitution och människohandel i hela Sverige. Av deras senaste rapport framgår att fler fall av tvångsarbete upptäcktes 2023, jämfört med fallen av människohandel för sexuella ändamål: 189 personer, respektive 182.
Regeringen har dessutom låtit inrätta en rad center mot arbetslivskriminalitet, som har i uppdrag att upptäcka svart arbetskraft, farlig arbetsmiljö eller personer som utsatts för människohandel eller -exploatering.
Centren har bara funnits i ett par år. Men även om Kremena Hultby välkomnar satsningen skulle hon önska ett större fokus på de brottsutsatta.
– Som det är nu hamnar en del i förvar eller skickas hem snabbt, i stället för att få sina 30 dagar av reflektion och möjlighet att ta ställning till om man utsatts för människohandel.
Nedprioriterat arbete
Överlag anser hon att polisen har nedprioriterat arbetet med att motverka människohandel. Ett exempel, säger hon, är de grupper inom polisen som har arbetat specifikt med människohandel i olika regioner.
– Med undantag för Stockholm och Bergslagen har grupperna splittrats, och deras poliser har lånats ut till andra brott. Det visar på hur man tänker kring resurser och prioriteringar, säger Kremena Hultby.
– När vi har försökt att lyfta frågan i vissa kommuner i Norrland, där förekommer exploatering inom industri och grön näring, har vi fått vet att man har lånat ut poliser till regioner som arbetar mot gängkriminalitet.
I en rapport tidigare i år skriver Jämställdhetsmyndigheten att anmälningarna gällande exempelvis köp av sexuella tjänster minskade kraftigt under 2022, bland annat för att polisens arbete omprioriterats mot grova brott.
Färre tillslag
Myndigheternas gemensamma arbete i regionerna för att upptäcka prostitution och människohandel har också mattats av, menar Kremena Hultby.
– Tidigare gjorde regionkoordinatorerna många uppsökande insatser och tillslag på till exempel hotell tillsammans med polisen. I vissa regioner görs numera ingenting, och i andra har man gått från över 100 tillslag på ett år till 30–40.
Något annat som oroar Frälsningsarmén, säger Kremena Hultby, är att regeringen inte har tillsatt någon ny ambassadör mot människohandel. Funktionen instiftades 2006 i syfte att stärka Sveriges internationella arbete mot människohandel.
När utrikesminister Tobias Billström (M) fick en skriftlig fråga om saken i maj gav han inget entydigt svar.
”Vad gäller tjänsten som ambassadör mot människohandel är detta en tidsbegränsad funktion och beredningen av formerna för det framtida arbetet pågår efter att tidigare innehavares förordande löpt ut”, skrev han i ett svar till riksdagsledamoten Helena Vilhelmsson (C).
---
Fakta: Stöd till offer för människohandel
- Alla som definieras som utsatta för människohandel har rätt till 30 dagars stöd i form av en reflektionsperiod. Det är socialtjänsten eller polisen som kan ansöka om stödet.
- Då får man komma till ett skyddat boende, får sina basbehov tillgodosedda och ska få möjlighet att ta ställning om man till exempel vill göra en polisanmälan eller återvända till sitt hemland. Även juridiskt och psykologiskt stöd ingår i reflektionsperioden, samt information om sina rättigheter på ett språk som man förstår.
- Den som väljer att medverka i en polisutredning får rätt till skyddat boende i ytterligare sex månader, inklusive psykologiskt och juridiskt stöd. Denna period kan förlängas ytterligare, om polisen väljer att satsa på ärendet i fråga.
- I de flesta fall läggs utredningen ned, vilket gör att det statliga stödet avbryts.
Källa: Frälsningsarmén
---
[ "Det finns fortfarande så många fördomar om prostituerade" ]
