Bulgarien, mitt i Balkans ortodoxa ”bibelbälte”, har fått en ny patriark. Till skillnad från sin företrädare Neofit har Daniil Vidinskij tidigare uttryckt stöd för Ryssland.
– Valet av Daniil bekräftar att svärdet går rakt igenom ortodoxin, säger Michael Hjälm vid S:t Ignatios folkhögskola.
Valet hölls i slutet av juni, och 69 av de 138 delegaterna röstade på den 52-årige Daniil, eller Daniel, Vidinskij.
– Valet stod mellan den pro-ukrainske metropolit Grigorij av Vratsa och Daniil, som måste anses vara pro-rysk men nödvändigtvis inte anti-ukrainsk, förklarar Michael Hjälm, rektor för Sankt Ignatios folkhögskola och Sankt Ignatios College.
Daniil var senast biskop i stiftet Vidin. Dessförinnan har han bland annat tjänat den bulgariska kyrkan i USA, Kanada och Australien.
Patriarken Neofit, som avled i mars i år, hade gjort sig känd för sitt uttalade motstånd mot Rysslands invasion av Ukraina. I likhet med flertalet andra patriarker hade han dock inte velat spä på spänningarna inom ortodoxin genom att erkänna Ortodoxa kyrkan i Ukraina som självständig – ett beslut som fattats 2018 av patriark Bartolomeus av Konstantinopel, kallad den ekumeniske patriarken.
”Ingen oskyldig part”
Daniil, däremot, har förefallit ta en mer ryskvänlig position.
Som biskop av Vidin jämställde han 2022 i ett uttalande på Facebook Rysslands invasion av Ukraina med de EU-vänliga protesterna i Ukraina år 2014, och förklarade att ”ingen av parterna i konflikten är oskyldig”.
”Belastar dödandet under [protesterna på] Maidan 2014 samvetet lika mycket för dem som nu anklagar andra för att spilla blod?”, skrev han bland annat, och använde ordet ”kupp” om de ukrainska protesterna på samma sättet som Ryssland gör, med fingret riktat mot USA och andra västländer.
Daniil har också varit kritisk mot de ortodoxa kyrkoledare som närmat sig Ortodoxa kyrkan i Ukraina, och motsatte sig att Bulgarien förra hösten utvisade en grupp rysk-ortodoxa präster som anklagades för att vara ryska spioner.
Sa upp sig
En som reagerade på valet av Daniil som ny patriark med att säga upp sig var arkimandriten Nicanor, profilerad abbot i Heliga Kosmas och Damianus kloster i västra Bulgarien. Dock drog han tillbaka sin uppsägning efter ett samtal med Daniil, och har sedan dess sagt sig hoppas på att Daniil ska inta en kritisk position mot Moskva.
– Till min glädje tyder hans agerande efter valet på att farhågorna [för en ryskvänlig] linje kan ha varit i stort sett ogrundade, sa han i en intervju med Deutsche Welle nyligen, där han landade i “att patriarken inte är någon ‘ortodox taliban’ och att vi alla borde lugna ned oss”.
”Ett gott tecken”
Kristi förklarings ortodoxa församling i Stockholm står sedan flera år kyrkorättsligt under patriarkatet i Bulgarien, bland annat som ett sätt att hålla sig utanför kyrkans interna konflikter kring kriget i Ukraina.
Angel Velitchkov är kyrkoherde i den ryskspråkiga församlingen, och ser den kritiske arkimandritens beslut att stanna i den bulgariska kyrkan som ett gott tecken.
– Personligen fortsätter jag att förhålla mig avvaktande. Men jag är positiv och har ett hopp om att allt ska gå bra, säger han till Dagen.
Angel Velitchkovs konstaterar att Daniil i sin roll som patriark hittills inte har gått emot det ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel, vars beslut 2018 att ge Ortodoxa kyrkan i Ukraina självständighet är omtvistat.
– Beslutet skapade stor spänning inom ortodoxin, och inte alla höll med om sättet det skedde på. Jag blev förstås rädd för att Daniil skulle fördjupa den här kritiken och i värsta fall bidra till någon form av ytterligare kyrkosplittring, vilket vi absolut inte behöver.
Efter att han valdes, påpekar Angel Velitchkov, har den nye patriarken heller inte visat några sympatier för Moskvapatriarkatet och dess stöd för president Vladimir Putin.
– Kanske har han en sympati för den ryska kyrkan i andlig bemärkelse, men det har jag också och det ska inte blandas ihop med politiken.
– När det gäller kyrkans interna liv så har jag bara hört gott om honom. Han firar liturgi och andra gudstjänster med vanligt folk i mindre kyrkor. Han är en asketisk munk som stammar från en sund andlig miljö, i ett kloster med gott rykte.
Speglar kyrkans splittring
Michael Hjälm, rektor för Sankt Ignatios folkhögskola, väljer att anlägga ett politiskt perspektiv. Han menar att valet av patriark speglar den bulgariska kyrkans splittring i två läger.
– Ena sidan lutar mot en kraftig kritik av väst, och särskilt då vad man anser vara moralisk dekadens, symboliserad av Pridefestivalen, medan en annan grupp vill integreras med väst. Sidorna är ungefär lika stora, vilket också speglades i valet av patriark, kommenterar han för Dagen.
Även om det sekulära bulgariska samhället är något mer västvänligt än kyrkan, menar han, kan kyrkans inställning bidra till att spä på polariseringen.
– Detta i sin tur bidrar till en instabilitet i EU, med länder som Bulgarien, Ungern och Rumänien som drar åt ett konservativt håll, vilket öppnar för nya allianser med Ryssland inifrån EU, säger Michael Hjälm, som påminner om att samma tudelning kan ses inom de ortodoxa kyrkorna i Serbien, Polen, Tjeckien och Slovakien.
– Valet av Daniil bekräftar att svärdet går rakt igenom ortodoxin. Under de närmaste åren kommer kampen att föras inom de ortodoxa kyrkorna och det kommer att påverka EU, Europa och Sverige. Den kampen fanns redan innan Daniil tillsattes och han är snarare en konsekvens än en orsak, vilket knappast påverkar församlingarna nämnvärt, men väl världspolitiken.
---
Fakta: Bulgariska patriarkatet
- Ett patriarkat inom den ortodoxa kyrkan, med omkring åtta miljoner medlemmar.
- Omfattar 15 stift, varav två utomlands, 120 kloster och fler än 2 600 församlingar.
- Daniil Vidinskij har valts till kyrkans nya patriark. Han är det fjärde andliga överhuvudet sedan det bulgariska patriarkat som tillskapades på 1200-talet, återupprättades 1953.
- Är en av närmare 20 självstyrande kyrkliga enheter som tillsammans utgör Östortodoxa kyrkan, med totalt cirka 230 miljoner medlemmar.
- Inom de ortodoxa kyrkorna finns patriarker i Konstantinopel (med säte i Istanbul), Alexandria, Jerusalem, Antiokia (med säte i Damaskus), Moskva, Belgrad, Bukarest, Sofia och Tbilisi. Patriarken av Konstantinopel, kallad den ekumeniska patriarken, har en särställning och benämns primus inter pares (den främste bland jämlikar).
---
