President Xi Jinping och hans lära måste stå i centrum för de kristna kyrkornas, och övriga religioners, förkunnelse i Kina hädanefter. Det har regimen i landet meddelat ledare för de fem godkända religionerna i landet vid ett möte. Påbudet är en del av en pågående process som officiellt syftar till att göra religiösa rörelser mer kinesiska – eller, som kritikerna hävdar, till språkrör för regimen.
Det är numera inte bara det styrande kinesiska kommunistpartiet eller marxismen i allmänhet som de tillåtna religionerna förväntas rätta sig efter. Vid ett möte tidigare i somras fick deras ledare veta att de nu även ska:
- ”Slå fast att kamrat Xi Jinping är partiets centralkommittés kärna och den centrala positionen för hela partiet”,
- ”slå fast den vägledande position som Xi Jinpings tänkande kring socialism med kinesiska förtecken för en ny era har”,
- ”beslutsamt upprätthålla generalsekreterare Xi Jinpings centrala status som Partiets centralkommittés kärna och hela Partiet”,
- ”beslutsamt upprätthålla partiets centralkommittés auktoritet samt centraliserade och enade ledarskap”.
Trosbekännelse för personkulten
Dessa fyra doktriner kallas – något otympligt på svenska – ”de båda fastslåendena” och ”de båda upprätthållandena”, och antogs officiellt av det kinesiska kommunistpartiet 2021 respektive 2018 som en slags allmänna sloganer för landet. Eller, om man sammanfattar innehållet i dem, kanske man skulle kunna kalla dem närmast en ny kinesisk kommunistisk trosbekännelse på temat ”Xi Jinping är herre och kommunistpartiet dess ofelbare uttolkare”.
[ Svensk-israeliska familjen strandad i Israel: ”Barnen grät” ]
Kritiker har följaktligen menat att dessa utgör led i Xi Jinpings strävan att driva landet i alltmer auktoritär riktning, med en tilltagande personkult. Men anstrykningen av trosbekännelse blir ännu svårare att värja sig inför när den kinesiska regimen nu alltså även formellt instruerat ledarna för de fem godkända religionerna – den protestantiska och regimvänliga Tre-själv-kyrkan, den regimvänliga Patriotiska katolska kyrkan, buddhism, islam, samt taoism – att inte bara rätta sig efter detta credo, utan också aktivt förkunna det.
Högt uppsatt företrädare tillkännagav kravet
Påbudet meddelades dessutom personligen av Shi Taifeng, chef för Centrala avdelningen för enhetsfronten – alltså det kinesiska kommunistpartiets propagandaapparat – tillika medlem av kommunistpartiets centralkommittés politbyrå. Att göra religionerna mer kinesiska är det enda sättet att aktivt vägleda dem till att anpassa sig till ett socialistiskt samhälle, förklarade denne högt uppsatte makthavare i ett tal inför de religiösa ledarna, och något utrymme för religioner som inte ”kinesifierats” finns inte, sa han enligt nyhetstjänsten Bitter Winter.
”Kinesifiering” ska dock tolkas som en anpassning till det kinesiska kommunistpartiet och inte till kinesisk kultur i största allmänhet, kommenterar nyhetstjänsten, inte minst eftersom kinesisk buddhism och taoism ju redan är kinesiska till sin natur.
Påbudet har redan omsatts i praktisk handling. Dagarna efter mötet med Shi Taifeng hölls vad som kallades ”Möte för den kinesiska kristna tillämpningen av strikt styrning av religiöst utbyte”, där både tjänstemän från propagandaapparaten och ledare från Tre-själv-kyrkan höll föredrag om hur man bäst skulle kunna genomföra denna ”kinesifiering”.
Predikningar ska nu kontrolleras strikt, medan kristna ledare även måste studera, undervisa, samt förkunna Xi Jinpings tankar samt hans ”viktiga tal och utläggningar”, som det heter enligt Bitter Winter. Kyrkorna måste även finna sig i att ställa sig under propagandaapparatens överinseende.
Liknande möten har dessutom börjat hållas i katolska kyrkor, samt med muslimer och tibetanska buddhister, enligt nyhetstjänsten.
Organisationen Open Doors uppskattar att det finns nästan 97 miljoner kristna i Kina. Den ”underjordiska” kyrkan, alltså den som inte godkänts av staten, har fått känna av ett allt hårdare klimat under senare år, inte minst genom tilltagande digitala restriktioner. Ledare för olika husförsamlingar lever i allt större fruktan för till exempel polisrazzior eller för att de ska anklagas för att ha gett sina barn en kristen fostran, eftersom barn under 18 år inte får gå i någon kyrka.
