Efter en förbön för den avlidne Hamasledaren Ismail Haniya i Göteborgs moské markerar nu socialminister Jakob Forssmed (KD) mot det han anser som olämpligt. Han förtydligar att staten lättare kommer kunna agera mot extremistiska uttalanden i religiösa samfund när de nya demokrativillkoren för trossamfund kommer.
”Nyligen kunde vi ta del av ytterst besvärande uppgifter om en bön i Göteborgs moské”, skriver Jakob Forssmed (KD) på plattformen X.
Det han syftar på är att man i moskén höll en bönestund efter Hamasledaren Ismail Haniyas död, något Dagen tidigare skrivit om efter sajten Dokus avslöjande. Hamas är stämplat som en terrororganisation och nu markerar ministern med ansvar för religionsfrågor mot vad som har hänt.
“Extremism har ingen plats i religiösa miljöer”, skriver Jakob Forssmed.
Sedan knyter han an till de nya demokrativillkoren som klubbades igenom i riksdagen strax innan sommaren, där han menar att det numera finns betydligt bättre redskap att dra in statliga bidrag till religiösa aktörer som främjar extremism. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari.
Nyligen kunde vi ta del av ytterst besvärande uppgifter om en bön i Göteborgs moské. Extremism har ingen plats i religiösa miljöer. De nya demokrativillkor som träder i kraft 1/1-25 ger betydligt bättre redskap att säkra att statligt stöd inte går t aktörer som främjar extremism.
— Jakob Forssmed (@jakobforssmed) August 7, 2024
Företrädarskap diskuteras
Frågan om demokrativillkor har diskuterats flitigt, bland annat frågan om enskilda personers agerande ska kunna leda till att ett helt samfund ska få sina bidrag indragna. Göteborgs moské tillhör trossamfundet FIFS (Förenade islamiska föreningar i Sverige) som enligt egen uppgift består av cirka 50 församlingar runt om i Sverige med 33 000 medlemmar.
I den nya lagstiftningen som hanterar demokrativillkoren har man arbetat fram ett förslag där ett trossamfund ska ha chansen att agera och markera om det sker en incident. När Dagen i våras frågade Jakob Forssmed om en enstaka persons agerande kan leda till att ett helt trossamfund blir av med sitt statliga stöd svarade han:
– Så kan det vara om överträdelsen är mycket allvarlig, men då handlar det också om att titta på om man exempelvis vidtagit åtgärder och tagit avstånd från agerandet.
Moskén svarar
Göteborgs moské har svarat på kritiken med att lägga ut ett pressmeddelande på sin Facebooksida. Där skriver de att man är politiskt obunden, såväl nationellt som internationellt.
“Det är viktigt att poängtera att beslutet att hålla bönen med inkludering av den palestinska ledaren togs av imamen på begäran av några besökare och reflekterar inte moskéns officiella ståndpunkt. Moskéstyrelsen utreder nu vilka åtgärder som kommer att vidtas”, står det i pressmeddelandet.
Moskéns företrädare försvarar också bönen efter Hamasledarens död med att man många gånger bett för dem som dött i konflikten i Gaza, samt att man i “tusentals moskéer över hela världen” lyft fram Ismail Haniyah efter hans död. Enligt pressmeddelandet ska det dock inte betyda att de som höll i bönestunden i Göteborgs moské stödjer Hamas.
Dagen har sökt Jakob Forssmed.
[ Kyrkornas nya villkor klubbade i riksdagen - tacka Jehovas vittnen för det ]
---
Fakta: Bidrag till trossamfund
- Varje år betalar regeringen ut omkring 90 miljoner kronor i stöd till trossamfunden.
- Precis innan sommaren skärptes reglerna kring detta, då ett demokrativillkor infördes.
- Det innebär att ett trossamfund som främjar extremism kan bli av med sina bidrag.
---
