De ortodoxa och lutherska kyrkorna i världen har kommit överens om att den nicenska trosbekännelsen ska bli två ord kortare hos lutheranerna. Därmed sluter man fred i en strid som varat dubbelt så länge som den lutherska kyrkan över huvud taget har existerat. Svenska kyrkan har dock ännu inte bestämt vare sig ifall man ska ändra det som i dag står i kyrkohandböckerna och psalmböckerna, eller när det i så fall sker, men försäkrar att det inte är något i själva tron som förändras.
Det kan låta som teologiskt hårklyveri i den högre skolan att träta om två ord i en i övrigt gemensam trosbekännelse, och dessutom att ha gjort det sedan vi hade vikingatid i Sverige. Det är det förmodligen också på sätt och vis, men det var ändå ett tillräckligt stort trätoämne för att spränga hela urkyrkan år 1054.
En av två trosbekännelser
Alla som gått i en mässa av mer högkyrkligt slag i västerlandet vet att man brukar växla mellan två olika trosbekännelser i gudstjänstordningen: den apostoliska, som är den kortare av de båda, och den nicenska (eller nicaenska), som är den lite längre.
I den nicenska trosbekännelsen heter det, när man bekänt sin tro på Gud och Jesus, att man även tror ”på den helige Ande, Herren och livgivaren”, och att Anden ”utgår av Fadern och Sonen”. På det sättet slår trosbekännelsen fast treenigheten, det vill säga att Fadern, Sonen, och Anden är en och samma Gud.
Tillägg i polemik
Men just de där sista två orden ”och Sonen” fanns ursprungligen inte med, när den nicenska trosbekännelsen ursprungligen formulerades vid första konciliet i Nicea år 325. Inte heller fanns de med när den utvidgades vid det andra konciliet i Konstantinopel år 381. De tillkom ett par hundra år senare, när det började komma rörelser som förnekade att Jesus är Gud, enkannerligen arianismen. Då började olika kyrkor i väst mer eller mindre spontant lägga till ”och Sonen” för att verkligen understryka att han är det. Detta med stöd av Johannesevangeliet 20:21, där det står att Jesus gav lärjungarna den helige Ande genom att andas på dem.
Men att kyrkor i väst på eget bevåg började lägga till saker och ting till den trosbekännelse som stötts och blötts och gillats och stadfästs av kyrkliga koncilier sågs inte med blida ögon i det bysantinska riket i öst. Det ena lades till det andra och kryddades med maktkamp, dålig kommunikation, samt det västromerska rikets fall, och år 1054 hade alltså schismen gått så långt att urkyrkan delades i en ortodox och en katolsk gren. Tillägget av de båda orden ansågs länge vara det utlösande skälet till detta, även om man i dag alltså ser fler faktorer bakom.
Trätan fick till och med ett eget namn, filioque-striden, efter latinets filioque, som betyder just ”och Sonen”.
Eniga om att ta bort
Den variant av den nicenska trosbekännelsen som innehöll tillägget ”och Sonen” användes av den katolska och så småningom även den lutherska kyrkan – åtminstone tills i dag. Men nu har Lutherska världsförbundet lyckats komma överens med den ortodoxa kyrkan om att ta bort tillägget, och därmed anses man ha lyckats få bort vad som faktiskt varit ett av de stora hindren för ekumenik mellan de båda.
I Svenska frikyrkorådets version är ”och Sonen” faktiskt redan borttaget, men i Svenska kyrkan finns orden fortfarande kvar, både i kyrkohandboken och rent fysiskt även i psalmboken där utdrag ur kyrkohandboken finns återgivna.
Svenska kyrkan: Inte tron som förändras
I Svenska kyrkan har prästerna redan i dag möjlighet att ta bort ”och Sonen” ifall de så önskar, till exempel om man håller ekumenisk gudstjänst tillsammans med ortodoxa. Men att trycka om alla kyrkohandböcker och psalmböcker med den nygamla versionen, utan ”och Sonen”, är knappast aktuellt, konstaterar Peter Lindvall, chef för ekumenikenheten vid kyrkokansliet i Uppsala.
– Skulle vi göra någon förändring av kyrkohandboken, då är det ju en process inom ramen för hur vår kyrkohandbok ska ändras. Vi kommer att lyfta den här frågan till hösten, men det finns inget bindande i vad Lutherska världsförbundet har fattat för beslut, säger han.
Finns det då inte en risk för att kyrkohandboken blir inaktuell?
– Det beror på vad vi fattar för beslut, om det blir aktuellt. Vi har inte ens börjat det här samtalet, så vi får se hur det blir.
– Nu är det ju inte tron i sig som förändras. Vi måste samtidigt försöka förstå och leva ut den. Det är varje döpt och kristens ansvar att reflektera över och fördjupa tron, säger Peter Lindvall.
