Nyheter

Anglikanska utbrytare till Dagen: ”Nonsens att vi är homofober”

Church of England kan stå inför landets största kyrkosplittring sedan Henrik VIII:s dagar – men båda sidor i konflikten tonar ned talet om splittring.

Det handlar inte om homofobi, utan om att kyrkans ledning försöker ändra dess grundläggande trossatser i smyg mot ett antal medlemmars vilja. Det säger en av personerna i den organisation inom Church of England, som nu anklagas för att splittra kyrkan över välsignelseakter av homosexuella par, till Dagen.
Även Church of Englands ledning försöker i ett mejl till Dagen tona ned vad som tidvis sett ut att kunna bli som den största kyrkosplittringen i landet sedan Henrik VIII:s dagar.

– Det handlar slutligen om vad kyrkan tror på. Om de vill ändra den nuvarande positionen så borde de åtminstone säga det. Det här har gjorts genom en totalt olaglig och otillbörlig process.

Det säger John Dunnett, ledare för Church of England Evangelical Council (CEEC), den evangelikala rörelsen inom den engelska statskyrkan, till Dagen. Han är en av 28 framstående kyrkoledare från nätverket The Alliance inom Church of England som i flera öppna brev protesterat mot planerna på en öppnare officiell hållning gentemot samkönade par, och som nu – sedan planerna antagits – kommer att bilda en egen organisation för de omkring 2 000 kyrkoledare som man säger sig ha stöd ifrån.

Grundläggande förändring

John Dunnett, ledare för den anglikanska evangeliska organisationen CEEC samt aktiv i The Alliance.

John Dunnett är noga med att påpeka att han inte kan uttala sig för hela The Alliance, som är ett ganska löst nätverk utan ledare, men att han däremot kan uttala sig för CEEC:s räkning. Men även i den rollen är han tydlig i den hållning som The Alliance framfört: det handlar om en grundläggande förändring i trossatserna som kyrkoledningen närmast försökt kuppa igenom.

Men Church of England har redan bytt ståndpunkt i frågor som att tillåta omgifte för frånskilda (år 2002) eller att prästviga kvinnor (1992). Varför är den här frågan en ”dealbreaker”?

– Visst, vi är medvetna om att Church of England ofta har ställts inför teologiska utmaningar under decenniernas och århundradenas lopp. Men skillnaden är att inget av de initiativen någonsin hotade att förändra kyrkans 39 trossatser, [kyrkoordningen] The Book of Common Prayer, liturgin. Skillnaden nu är att allt detta är hotat, säger John Dunnett.

Men om ni kommer fram till att doktrinerna är felaktiga då?

– Bra fråga. Men en sak som jag personligen har klart för mig att kyrkan i 2 000 år har hållit fast vid att äktenskap är mellan en man och en kvinna. Det gäller även den världsvida kristna kyrkan. Det är möjligt att vi har fel, men ska man göra ett påstående av den omfattningen måste man ha ganska bra argument.

Kan bli största splittringen sedan 1543

Tidigare under sommaren fattade Church of Englands högsta beslutande organ alltså ett mycket kontroversiellt beslut om att de präster som så önskar ska få välsigna samkönade par under en gudstjänst som hålls enbart för det ändamålet. Hittills har detta bara fått ske under ordinarie gudstjänster. Dessutom ska de präster som själva lever i en samkönad relation kunna få gifta sig, om än inte i kyrkan, utan att riskera reprimander.

En välsignelseakt under en separat gudstjänst blir i praktiken ett samkönat bröllop, menar förslagets många kritiker, och det var med knapp majoritet som förslaget röstades igenom.

Redan innan beslutet hade nätverket The Alliance förklarat att man i så fall skulle bilda en ”parallell provins” inom kyrkan, där motståndarna skulle kunna ingå i en slags separat organisation med egna biskopar och allt. Detta har på många håll tolkats som att Church of England i praktiken skulle delas i två, vilket skulle bli den största kyrkosplittringen sedan kung Henrik VIII bröt med påven 1543.

– Jag har personligen inte sagt att det är splittrande, säger John Dunnett.

– Vi försöker nå så mycket enhet som möjligt. Vi har bett biskoparna att gå med på en uppgörelse så att vi åtminstone kan leva under Church of Englands fana. Men vi måste också skapa enighet mellan evangelikaler, eftersom många annars skulle bryta sig ur och gå till något oberoende sammanhang.

Church of England: Vi arbetar på en lösning

John Dunnett menar dessutom att Church of England redan är delad, eftersom man ju redan har två ärkebiskopsdömen, ett i Canterbury och ett i York. Det finns därför ingen anledning varför en ny ”parallell provins” inte skulle kunna ingå som en tredje kraft under kyrkans paraply. Men den bollen ligger nu hos kyrkans ledning, menar han.

Dagen har sökt Church of Englands ledning för att få svar på den frågan. Kommunikationschefen Hannah Howard svarar per e-post att ”de som The Alliance-nätverket representerar är en högt värderad del av Church of England, liksom dem som har olika uppfattningar i frågor om sexualitet”.

Alla är välkomna

”Så det är mycket välkommet att The Alliance upprepat att det inte finns några planer på att lämna Church of England eller den anglikanska gemenskapen, trots mycket påtagliga meningsskiljaktigheter kring dessa viktiga frågor”, fortsätter man, och hänvisar till att man arbetar på att uppnå en lösning för hur de olika inriktningarna ska kunna samarbeta.

Hur ska ni då genomföra den ”parallella provinsen” i praktiken? Ska man sätta upp skyltar utanför de kyrkor som ingår i den?

– Jag hoppas att varje kyrka som har minsta kontakt med CEEC är en välkomnande kyrka. Vi kommer inte att stoppa människor i dörren och fråga om de är HBTQ eller inte, säger John Dunnett.

Men riskerar de inte att känna sig dömda?

– Om man går in i en kyrka som icke-troende, så skulle man kunna gå rakt in i en predikan där man blir kallad ”syndare” och uppmanas att omvända sig. Borde man inte bli varnad för det? Vi är kallade att bekänna att vi alla kommer till korta och måste omvända oss, säger John Dunnett.

Så det handlar inte om homofobi då?

– Nej, det är komplett nonsens! Vi har en vice ordförande för CEEC som är homosexuell [Ed Shaw, som valt att leva i celibat, red. anm.]. Varför skulle vi utse honom till vice ordförande om vi vore homofober?

Fler artiklar för dig