Kyrkor och andra ideella organisationer hade faktiskt kunnat undantas från det nya kravet om att det måste finnas laddstolpar vid varje parkering från och med årsskiftet. Men den myndighet som förberedde den svenska lagstiftningen missade möjligheten – eftersom den inte läst på, visar Dagens granskning.
Det finns roligare saker att läsa än artiklar om EU-direktiv och svenska myndighetstillämpningar. Men under lagren av byråkrati framträder en högst mänsklig historia om vanligt hyggligt slarv som ledde fram till det utskällda beslutet att varenda kyrkparkering nu måste skaffa sig laddstolpe för elbilar.
Missförstånd i tolkningen
För flera år sedan beslöt EU att det skulle finnas utökade möjligheter i hela unionen att ladda elbilar. Det meddelades genom att direktiv som sedan skulle tolkas och förvandlas till svensk lag. Boverket fick i uppdrag att utreda hur detta skulle gå till.
Resultatet publicerades i form av en utredning 2019, och därefter stöptes slutsatserna rutinmässigt om till svensk lag. Så långt är allt som vanligt i EU-hanterandet på svenska statliga myndigheter och regeringskansli.
Men. Det visar sig nu att rutinmässigheten gått lite för långt, så långt att det gick ut över ideella organisationer med stora parkeringar och små kassaskrin, och det är här som missförståndet kommer in.
[ "Bosse Bildoktorn” tror kyrkor kan hitta sätt att kringgå nya regler om laddstolpar ]
Förening = företag, åtminstone i EU
I EU-direktivet står det nämligen att medlemsländerna får göra undantag för småföretag, om de så vill. Den möjligheten valde Boverket att inte utnyttja, av strikt företagsekonomiska skäl. Boverket resonerade i sin utredning helt utifrån vanliga kommersiella företags behov och möjligheter och utmaningar och situation, något som Boverket också bekräftat för Dagen.
Att man inte gjorde några undantag för föreningar berodde på att det inte stod något om undantag för föreningar i EU-direktivet. Möjligheterna till undantag gällde således bara för företag, har Boverket förklarat för Dagen.
Men nu är det så att EU har en betydligt vidare definition av begreppet ”företag” än vad gemene man och Boverket har, åtminstone när det kommer till direktiv. Och definitivt i just det här fallet.
I det ursprungliga EU-direktivet finns nämligen en fotnot, för den som vill ha besked om exakt vad som ska anses som ett sådant småföretag som man skulle kunna göra undantag för om man ville. Fotnoten hänvisar till ett tidigare EU-beslut som ger besked – och som svenska myndigheter alltså inte läst.
[ Tre samfund tagna på sängen av nya kravet: "Kommer skapa mycket arbete” ]
EU-experter bekräftar
Där står att begreppet ”företag” innefattar alla ”enheter” som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, ”däribland sådana enheter som bedriver ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet”, som det heter på EU-prosa.
Översatt till vanlig svenska: föreningar och församlingar av svensk typ.
– Utgångspunkten är att en förening räknas som företag om man bedriver någon form av ekonomisk verksamhet – till exempel om man äger en fastighet. Då ligger man inom det här, säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt och docent i EU-rätt vid statliga Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), till Dagen.
Man borde genomlyst den frågan bättre.
— Jörgen Hettne
Dagen har för säkerhets skull varit i kontakt med flera andra framstående experter inom EU-rätt som säger i princip samma sak. Visserligen är det komplicerat att sätta fingret på vad ett ”företag” är enligt EU:s olika regler, säger de, men med allra största sannolikhet – experter på akademisk nivå använder sällan ord som ”definitivt” – skulle kyrkor och församlingar räknas som ”företag” i frågan om krav på laddstolpar och undantag från dessa.
”Ganska klantigt”
Då hade Sverige också kunnat utnyttja detta för att kunna göra undantag för kyrkor och församlingar och fotbollsföreningar och ridklubbar och alla andra klubbstugor med vidhängande parkering men med mer eller mindre ansträngd ekonomi, som det råkar finnas ovanligt gott om just på den svenska landsbygden. Att man inte gjort det är ”ganska klantigt”, säger en av EU-experterna som Dagen talat med men som inte vill bli citerad med namn.
Eller som Jörgen Hettne mer diplomatiskt uttrycker det:
– Det enda jag kan säga man borde genomlyst den frågan bättre så man vet vad man skapat för situation.
[ Kyrkor tvingas sätta upp laddstolpar – ”Trams” ]
