Svensk abortlag kan komma att bli grundlagsskyddad. Det är en dålig idé anser den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet som i en ny rapport argumenterar för detta.
– Lagstiftning – framför allt i grundlag – bör aldrig bygga på aktivism, säger direktor Per Ewert.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta ställning till om möjligheten till abort ska bli svensk grundlag. På Almedalsveckan nyligen presenterade Claphaminstitutet en ny rapport med titeln ”Abort i grundlagen?”
Den är ett inlägg i den svenska abortdebatten och förhåller sig kritisk till att den svenska fria aborten, som infördes 1975, ska upphöjas till grundlag. I stället argumenterar Claphaminstitutet för att abortlagen ska fortsätta vara en lag bland många andra lagar.
– Vi ser framför allt juridiska hinder mot att ge abort en så speciell roll att den ska skrivas in i grundlagen, säger Per Ewert och refererar till rapporten där det sägs att abort inte innebär en absolut rättighet att få avbryta ett havandeskap utan i juridisk mening snarare beskrivs som en möjlighet.
I rapporten, som är skriven av Lotta Vahlne Westerhäll, professor emerita i juridik, läkaren Per Arvidsson, samt advokaterna Rickard Lyckander och Andreas Stenkar Karlgren, heter det att abort ”aldrig är beskriven i form av en rättighet, utan i form av en möjlighet som i vissa fall kan tillåtas, och i andra inte”.
En jämförelse görs med annan sjukvård och behandling där det inte heller föreligger någon lagfäst rättighet att få vård, förklarar Claphaminstitutet.
”Att börja med tillskapandet av en konstitutionell rättighet på ett område som saknar ’vanliga’ legala rättigheter låter sig inte göra, det vore att börja i helt fel ände”, hävdas det i rapporten.
Påverkad av USA
Dessutom framhålls att grundlagsförändringar aldrig bör ske lättvindigt, utan växa fram ur ett behov i det egna landet. Och inte heller genomföras som en reaktion på det som händer i andra länder.
– Startskottet för det som nu sker i Sverige där regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning, är Högsta domstolens beslut i USA för två år sedan. Då fick varje enskild delstat makten att besluta hur abortlagen ska se ut.
– Det har lett till att många delstater förändrat sina abortlagstiftningar. I några delstater har lagstiftningen skärpts och i andra delstater har det blivit en liberalisering, berättar Per Ewert.
Varför har den svenska regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning om detta?
– Det är opinionstrycket som styr, snarare än juridiskt motiverade behov. En önskan att framstå som starka försvarare av den fria aborten. Men vi anser att lagstiftning – och framför allt den lagstiftning som ska bli en del av Sveriges grundlag – aldrig bör bygga på aktivism, säger han till Dagen.
– Genom rapporten gör vi dels vår röst hörd och dels ger vi politiker och utredare ett kunskapsunderlag. Att vi lagt tyngdpunkten på de juridiska aspekterna beror på att majoriteten i utredningskommittén är politiker – inte jurister – och juridiken är som sagt mycket central när lagstiftning ska göras i abortfrågan.
Kommer i februari
Den svenska abortlagstiftningen ger alla gravida rätt till fri abort till och med graviditetsvecka 18. Mellan vecka 19 och 22 får abort utföras under vissa förutsättningar, vilket avgörs från fall till fall av Socialstyrelsens etiska råd. Efter graviditetsvecka 22 är aborter förbjudna i samtliga fall.
Den utredningen som regeringen har tillsatt ska presentera sitt betänkande senast den 3 februari 2025.
[ Abort har inget i grundlagen att göra ]
---
Fakta: Claphaminstitutet
- Kristen ekumenisk tankesmedja som bildades i Stockholm 2008.
- Bildar opinion i frågor som berör kristenheten i Sverige.
- Har rötterna i Claphamgruppen i England i början av 1800-talet.
- Per Ewert är direktor och Per Eriksson ordförande.
---
